Det här är verkligen vegokäk som kan få den mest inbitna köttätare att fundera på om han valt rätt väg i livet. Mos som är mjukt och värmande en råkall höstdag. Röran med vita bönor och soltorkad tomat är fyllig och… ja, helt enkelt skitgod.

Även om du dissar de andra delarna, så testa röran. Jag tror den funkar bra även till många andra saker, pasta till exempel.

Vill du göra maten vegansk, så tar du växtbaserad grädde och utesluter fetan, såklart.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
650 g potatis, ca 8 potatisar
400 g blomkål, ½ – 1 litet blomkålshuvud
½ dl crème fraiche (34 % är godare)
ca 2 dl spad från koket
2 – 3 msk olivolja
salt & svartpeppar

3 schalottenlökar
olivolja
salt & svartpeppar
1 vitlöksklyfta, skalad
7 soltorkade tomater
1 chili, spansk peppar
1 pkt kokta bönor: vita, svarta eller blandade
1,5 dl crème fraiche (32 % är…, ja, du vet)
ca ½ dl vatten

300 g gröna bönor, frysta och tinade
1 vitlöksklyfta, skalad
olivolja
flingsalt & svartpeppar

1 näve valnötter, grovhackade
ev ½ pkt feta (75 g) i mindre bitar

Gör så här:
Skala potatis och skär i mindre delar. Dela blomkålen i mindre bitar. Koka i väl saltat vatten tills potatis och blomkål är riktigt mjuka, tar kanske 15 – 20 minuter. Häll av kokvatten, men spar det.

Häll i crème fraiche och olivolja. Mixa slätt, späd med kokvattnet till lagom konsistens. Salta & peppra.

Dela och kärna ur chilin. Strimla den och de soltorkade tomaterna. Skölj bönorna. Skala och hacka löken.

Fräs löken mjuk i olivolja, salta & peppra. Häll i crème fraiche och lite vatten. I med soltorkade tomater, chili och bönor. Pressa i vitlöken. Koka till allt är genomkokt.

Stek de tinade gröna bönorna på rejäl värme. Pressa ner vitlök på slutet. Krydda med flingsalt & svartpeppar.

Ät med grovhackade valnötter och smulad feta, om du vill.

Det har ju hänt någon gång att jag har skrivit om min skeptiska familj. Ja, du vet onda ögat inför ännu en torskrätt, eller fransk fyllning i lövbiffen…

Men den här gången var det övervägande soliga leenden. Hustrun berömde maten. Sonens flickvän gjorde tummen upp. Det var bara sonen som såg skeptisk ut och tog lite, lite av maten. Klart ovanligt för en som tränar massor och lever på dubbla luncher, middag och så lite extra mat på kvällen…

I det här receptet har jag grejat runt med ingredienserna, men jag har inte alls kommit på originalidén. Den kommer från den utmärkta matbloggen Under tian.