Jag vet inte om du har sett det någon gång, men en del som ska lukta på vin gör det liksom med en näsborre i taget. De håller vinglaset på ena sidan och så vinklar de ner halva näsan mot glaset.

Jag här aldrig förstått vitsen, men tänkt att det nog är ett konstigt exempel på snobbism.

Nu är jag där själv – inte så att jag luktar på vinet från sidan. Men en förkylning gör att det bara är en näsborre i taget som funkar. Det är ingen snobbism, men det är ett handikapp: jag vet inte riktigt om jag kan lita på lukt och smak när det gäller Petit Chablis 2014.

Men när jag trycker ner den näsborre som för tillfället funkar så hittar jag citrus och den lilla bitterheten i citrusskal, päron och lite lukt av stenflisor – du vet så där som det luktar när man slår stenar mot varandra. I munnen är det piggt, fräscht och citrusbetonat.

Hustrun som inte är så snobbig – hon luktar till exempel med hela näsan – sade att det var ett ”surt” vin. Jag håller inte med, men citrusinslaget är påtagligt.

Petit Chablis är ett användbart vin. Funkar lika bra till skaldjur och vit fisk som till ett glas före maten. Men jag kan ändå inte släppa minnet av förra årgången. Den kändes ännu piggare och godare. Fast det kanske bara är den jäkla förkylningen som spelar mig ett spratt.

Visst ja, priset. 119 kronor vill Bolaget ha för en flaska.