Vilket vindistrikt åker du till i år? Normandie!

12 tisdag Maj 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in cider, resor

Etiketter

Min högsta chef är en hyfsat social person som gillar att prata. Dessutom gör han som de flesta av oss; han pratar om det man har gemensamt.

Så här i slutet av våren brukar han komma förbi mitt arbetsrum, och så kommer den vanliga frågan:

– Vilket vindistrikt åker du till i år?

De senaste åren har jag svarat Ticino i italiensktalande Schweiz, Baden-Württemberg och Alsace. Men år blir svaret ett helt annat. Vi åker till Normandie – och där finns inga vingårdar. Däremot kyrkor, kossor och äpplen.

Jag ser verkligen fram emot det, kanske inte just kossorna men väl de produkter som kommer därifrån: Brie, Camembert, Comté… Och så var det, det där med äpplen. Precis som Alsace har sin Route du vin, så har Normandie sin Route du cidre.

Ett par mil öster om Caen börjar den snitslade banan mellan äppelgårdarna i det öppna landskapet. Jag ser fram emot besöken hos ciderproducenterna – vilken underskattad måltidsdryck det är – och att testa det brännvin de bränner själva. Förhoppningsvis kommer vi hem med ett par flaskor lagrad Calvados, som man kan smutta på när novembermörkret lägger sig över det kalla landet i norr.

Har du varit i krokarna så får du gärna höra av dig med tips på ciderproducenter och ostar och allt annat sådant som gör resan värd besväret.

Som vanlig byter vi hus, den här gången med en familj i Saint Lo ett par mil sydväst om Caen. Vi har bytt boende åtta gånger hittills – och det har funkat bra varje gång. Den här gången är det genom organisationen Intervac, men vi har tidigare också använt HomeLink.

Om du är sugen på byte finns det fortfarande människor som vill byta med Sverige. Men man ska kanske ha rimliga förhoppningar, särskilt så här sent på våren. Jag tror inte man kan byta en etta mot en villa vid Medelhavet, men fortfarande finns det gott om personer i stora städer som vill byta – så en semester i Berlin eller Paris går fortfarande att ordna.

Länkarna till Intervac och HomeLink hittar du här:

http://se.intervac-homeexchange.com/

http://sweden.homelink.org/

Och så var det, det där med bilden överst. Ja, jag vet att det är ett snett och dåligt taget foto, men det var ett hus vi gick förbi för ett par år sedan när vi bytte hus i Bretagne.

Och just så tycker jag hus ska se ut när man är på semester.

Semestertips i Alsace – korsvirkeshus och vinbönder

11 lördag Apr 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, alsacevin, resor, vinodling

≈ 8 kommentarer

Etiketter

Alsace, alsacevin, Frankrike, resor, vinodling

God mat, trevliga viner och fantastiska byar med korsvirkeshus. Alsace har fantastiskt mycket att erbjuda semesterfirare.

Dessutom är det relativt litet. Själva vinområdet är mindre än 20 mil långt från Tann i söder till Marlenheim i norr. Och genom området går vinvägen, Route du Vin, på lantliga småvägar. Det är en resa genom vinfält, ibland nästan medeltida byar och skyltar med ”Cave” (vinkällare) och ”Degustation” (avsmakning).

Åker man dit hinner man se mycket av området på en vecka – vill man cykla går det utmärkt att ta sig fram på småvägarna mellan byarna.

Vi kommer inte att cykla där i sommar. Möjligen cyklar vi runt några korta sträckor i Normandie, för det är där vi kommer att vara ett par veckor i skiftet juli-augusti. Men mer troligt – än cyklandet – är väl att vi befinner oss i närheten av en äppellund, kanske en gård med cidertillverkning. Annars försöker vi väl bada i den kalla Atlanten eller tittar på Bayeux-tapeten.

Men är du sugen på Alsace, så kommer här några tips.

Byar
Det finns hur många byar som helst som är värda ett besök. Där finns bondbyar, som Nothalten med traktorer, sömnigt stängda fönsterluckor och en eftermiddagsstängd familjerestaurang.

Där finns också den nästan medeltida byn Eguisheim. Det är en värld som hämtad från Hans och Greta. Korsvirkeshus, blommor, rader av vinkällare – så pittoreskt att man nästan börjar undra om det är en kuliss, som byggts upp för turisterna.

Men listan på byar kan göras hur lång som helst Ribeauvillé, Kaysersberg, Hunawihr… Överallt trängs korsvirkeshus, blommorna och vinkällarna. Bäst är att leta upp sina egna favoriter – och stanna lite längre där man trivs.

Vinproducenter
Det finns massor av vinproducenter i Alsace – och det är tätt med skyltar om ”Cave” eller ”Degustation”. Då är det bara att stanna bilen och kliva in. Ofta får man en trevlig stund med vinbonden eller hans fru. Den här gårdsförsäljningen betyder mycket för bönderna – den står ofta för en tredjedel av inkomsten – så man behöver inte känna att man tränger sig på när man ringer på dörrklockan…

Det vanliga sättet att testa viner är att börja med de enklare, som Sylvaner eller blandvinet Edelzwicker, för att fortsätta med Riesling och andra sorter. Man måste inte köpa något vin, men det funkar ungefär som en ostaffär i Sverige. Har man smakat fyra ostar, så förväntas man nog köpa åtminstone en liten bit.

De allra flesta vinerna i Alsace har bra kvalitet. Det är ingen risk att man ramlar över riktiga skitviner, ändå är prisnivån hyfsad. Ofta börjar priserna på 5 – 6 euro för standardvinerna.

I området finns 100-tals vinbönder, vi har bara besökt en liten del av dem. Men Gérard Waegell i Nothalten har bra vin till lågt pris. I Dambach-la-ville finns Florian Bech-Hartweg, som gör bra ekologiska viner till bra pris.

Är du nyfiken på Alsace vinproducenter, så finns sajten Warfvinge.net. Den drivs av entusiasten Per Warvinge och är en guldgruva för den som ska åka till Alsace.

Ska du åka till flera delar av Frankrike så är standardverket Vinlandet Frankrike en bra investering. Boken kostar ca 330 kronor på nätbokhandlarna, men då får du också en fantastisk genomgång av alla de franska vinregionerna.

Boende
Hotell
Det finns massor av bra bokningssajter för hotell. Men på de sajterna brukar inte de franska lågpriskedjorna finnas med. Det är synd för de är praktiska, användbara, och man får VÄLDIGT mycket pengar över till annat – god mat och gott vin, till exempel.

Ett lågprishotell är Première Classe i Colmar. Fullt funktionellt. Badrum och riktiga sängar. Ett dubbelrum kostar 47 euro i sommar, och då ingår frukost.

http://www.premiereclasse.com/en

http://ibisbudgethotel.ibis.com/gb/home/index.shtml

Byta hus eller lägenhet
Ett sätt att fixa semesterboende är att byta hus eller lägenhet med människor i andra länder. Vi har gjort det sju gånger – tre gånger i Frankrike – och aldrig blivit missnöjda.

Bytet sker genom etablerade organisationer; då finns också en viss koll på vilka det är som byter. Vi har aldrig råkat ut för någon som förstör saker eller inte håller sig till det överenskomna.

Organisationerna har en avgift på lite under en tusenlapp. Då får man tillgång till tusentals familjer i världen, sedan är det bara att försöka få till ett byte.

http://www.intervac-homeexchange.com

http://www.m.sweden.homelink.org

Hyra hus eller lägenhet
Ett säkrare – men dyrare – sätt är naturligtvis att hyra ett hus eller en lägenhet. France-voyage förmedlar hus, som inte ligger i stora semesterkomplex med en miljon andra turistlägenheter. Här handlar det om enstaka hus, lite som att bo på lantgård. Vårt intryck är att priserna dessutom är ganska låga – det verkar i alla fall vara klart lägre än om man hyr en lägenhet genom det svenska företaget Sembo.

http://www.france-voyage.com/vacation-rentals/

http://www.sembo.se/

WOW – 500 år gammalt Alsacevin

22 söndag Feb 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, alsacevin, vin, vinodling, vitt vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Alsace, alsacevin, Frankrike, vinodling, vitt vin

Världens äldsta vin kommer från Alsace. Det är ett vitt vin som har legat på fat sedan 1472, men som fortfarande är drickbart!

Det här skriver WOW – World Of Wine – en sajt som presenterar sig som den oberoende sidan om vin och andra drycker. Jag hade kanske inte varit helt övertygad – om inte samma sak stått både på sidan Vinofino och i DN.

För något år sedan började de gamla faten läcka. Vinet tappades då om på ståltankar, men ligger nu åter i 450-liters ekfat. Förr gången det fick nya fat var för 300 hundra år sedan.

Det är lite så man tappar andan av tidperspektivet. Vinet tappades om ungefär när Karl XII blev skjuten – och då var det redan 250 år gammalt. Nu ligger det tryggt i den historiska källaren i Hospice de Strasbourg.

Även om vinet är gammalt är det nästan aldrig någon som har druckit av det. Bara vid tre tillfällen har någon smakat på det, skriver WOW. Första gången var 1576 för att fira alliansen mellan Strasbourg och Zürich. Andra gången var 1718 när man firade att Strasbourg hade fått ett allmänt sjukhus.

Och den senaste gången någon tog en klunk av vinet var när general Leclerc firade att Alsace befriats från den tyska annekteringen under Andra världskriget.

Nu svindlar tanken igen, för människorna i Alsace led verkligen under det tyska styret. Alsace räknades som en del av Tyskland – det var alltså mer än en ockupation – och de unga männen skickades iväg till Östfronten som kanonmat i den tyska armén.

Ännu mer svindlar tidsbegreppet om man vrider och vänder lite på tiden. Vinet har lagrats i 543 år. Tittar vi lika lång tid framåt så kommer vi till år 2558. Jag undrar vad människor då hittar från vår tid.

Hoppas det är något lika fredligt som en tunna vin.

La Roche Trouée – sydfransk värme

06 tisdag Jan 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in rött vin, resor, vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Frankrike, rött vin, resor

Om man kör nordväst ut från Béziers i södra Frankrike så kan man ta vägen bredvid floden Orb. Vita kalkstensklipper kantar den ganska branta flodravinen. Men floden i sig är grund och människor badar där på sommaren när Medelhavet är för kallt.

Just så var det för några år sedan. Vi var i Languedoc och tänkte att vi skulle passa på att leva strandliv vid Medelhavet, men den ende som badade var den då 13-årige sonen. Vattentemperaturen i badorterna längs havet stannade vissa dagar på 16 grader.

Men landskapet runt Orb var lätt att tycka om. Vi följde kalkstensklipporna och kom fram till den lilla vinstaden Saint-Chinian. Inne i staden var det marknad, utanför gick en kalkstensås med små vita toppar. På vinkooperativet bunkrade vi lite inför den långa och kalla Sverigevintern.

Saint-Chinian är huvudort i appellationen, vinområdet, med samma namn. Och som du anar har området skaffat sig en plats i mitt hjärta. Därför blev jag riktigt glad när jag såg att ett vin därifrån tagit sig in i Bolagets ordinarie sortiment.

Det är Domaine de La Roche Trouée 2012, 101 kronor på Systemet. Ett bussigt, trevligt vin med sydfransk värme. Lukten är djup med toner av fat och mörka bär. Vinet fyller munnen med mörk frukt och har tillräcklig ryggrad för att funka bra till maten – i vårt fall Provencalsk gryta med långkokt fläskkarré.

Det är gjort på en blandning av syrah, carignan och grenache, typiskt Sydfranskt alltså. Och vinet känns som ett typiskt vin i den nya, kvalitetsinriktade sydfranska stilen. Gott, trevligt och användbart, men kanske utan det där som gör att man blir huvudlöst förälskad.

Men kvällens häftigaste vin kom från den där resan för tre år sedan. Det var en flaska Esprit de Renaud de Valon 2008 från kooperativet i Saint-Chinian. Den flaskan har legat nere i källaren och väntat. Inte så att vi medvetet har sparat den, den har bara fått ligga där i fred fram till nu när vi korkade upp den.

När man sticker ner näsan i glaset är det en förförande lukt som möter. Mörk frukt, fat, viol och lite sötma. Det luktar helt enkelt gott. I munnen är det moget, fylligt, avrundat och med en liten, liten hint av just viol. Det är ett väldigt trevligt vin, gjort på samma druvor som La Roche Trouée. Men här har mourvèdre smugit sig in – och carignandruvorna har vuxit på mycket gamla stockar.

Den här gången blir jag förälskad på riktigt. Synd bara att det kostar 10 euro om man ska köpa en flaska av 2011 års årgång på kooperativet. Och synd att det så förbannat långt till Saint-Chinian.

”Vinlandet Frankrike” – presentation och vinprovning

03 måndag Nov 2014

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, alsacevin, rött vin, resor, vin, vinodling, vitt vin

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Alsace, alsacevin, Frankrike, rött vin, resor, Vin- & kokbok, vinodling, vitt vin

Har du undrat över hur champagne blev det världsberömda mousserande vinet? Funderar du på att åka till Frankrike och kanske titta förbi en vinproducent? Eller är du bara nyfiken på vin och Frankrike i största allmänhet?

Då kan ”Vinlandet Frankrike – trend och tradition” vara något för dig, cirkapris 330 kronor om man handlar av nätbokhandlarna. Boken är en ambitiös genomgång av just vinlandet Frankrike; här finns både druvor, utveckling och de olika vinregionerna.

Jag har haft boken ett tag nu – och med glädje och nyfikenhet läst mig fram. Men ännu har jag inte kommit till slutsidan 328, så jag väntar med en renodlad recension tills jag kan vända upp det sista bladet. (Visst är det trist att man måste ägna sig åt jobb och hemarbete istället för att bara greja med vin och mat…).

Att jag ändå skriver några rader hänger ihop med bokens lansering. Författarna Britt och Per Karlsson presenterar den och ordnar vinprovning för intresserade i Helsingborg den 8 november och i Göteborg den 10 november. Mer information finns på hemsidan för BKWine, alltså det företag som Britt och Per Karlsson driver.

Ett sista råd från författarna kan man alltid roa sig med: våga prova vin från nya och för dig okända producenter. Där finns många glada överraskningar.

En varm kväll i Petite-France, Strasbourg

26 tisdag Aug 2014

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, resor, vinodling

≈ 10 kommentarer

Etiketter

Alsace, Frankrike, resor, vinodling

Det är en varm kväll i slutet av juli. Vi vandrar genom gränderna i Petite-France i Strasbourg. Ett lågintensivt gräl hänger i luften:

– Jag vägrar äta på det här stället. Aldrig i en gränd, säger 16-åringen.

– Jag tycker vi går vidare och äter något lätt. En sallad kanske, säger hustrun.

– Va faan, säger jag och tänker på de rustika grytor jag tycker man ska äta när man är i Alsace.

Men så kommer vi ner till floden Ill. Vi slår oss ner på restaurangen Le Kougelhopf på Place Benjamin Zix. Mörkret sänker sig, lyktorna tänds och in på bordet kommer den ugnsbakade köttgrytan Baeckoffe. Köttet smälter i munnen och Rieslingens syra ger rätten en fräsch ryggrad.

Plötsligt är det semester på riktigt. Korsvirkeshusen speglas i floden, en lätt vind blåser genom platanernas löv. En gatumusikant spelar world music och låter mössan går runt bland borden. Till och med pladdret från de beskäftiga amerikanerna vid bordet bredvid går att stå ut med.

När mörkret lagt sig på riktigt vandrar vi på broar och bryggor vid floden Ill och ser ljusspelet i vattenytan.

Petite-France är sydvästra delen av Grand Ile, Strasbourgs centrala ö. Den ligger där floden delar sig i flera vattenvägar. Förr bodde här garvare och slaktare, nu är det fullt med restauranger och barer och turister. Men stämningen är vänlig och varm, som om alla bestämt att den här kvällen är ett undantag från det vanliga livet.

Namnet Petite-France är inte något romantiskt och nationalistiskt påhitt, utan var från början namnet på ett hospis för syfilissjuka på 1400-talet. Sedan dess kallas sjukdomen Franska sjukan på tyska.

Tidigare på dagen har vi varit och handlat vin från vinbönder i området. Den vänlige Gérard Waegell berättar att höfterna är utslitna. Efter bara ett par timmars arbete på vinfälten får han värk; det hårda arbetet har satt sina spår trots att han bara är i 40-års åldern. Nu i vinter ska han in på operation.

Men för att vara bonde låter han ovanligt hoppfull om årets skörd. I maj var det varmt, i juni kom välbehövligt regn.

– Det blir en tidigt skörd i år. Vi skördar nog i början av september, berättar han.

Jag blir avundsjuk. Säger att jag gärna skulle komma och titta på vinskörden.

– Men det går inte. Då jobbar jag och kan inte få semester.

Gérard Waegell ler lite. Påpekar att utan jobb kan man inte ha någon semester alls.

För honom är Alsace en tuff verklighet med värkande höfter. För mig är det en semesterdröm att besöka när livet är som bäst.

Korsvirkeshus och vinbönder – semestertips i Alsace

12 lördag Apr 2014

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, alsacevin, resor

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Alsace, alsacevin, Frankrike, resor

God mat, trevliga viner och fantastiska byar med korsvirkeshus. Alsace har fantastiskt mycket att erbjuda semesterfirare.

Åker man dit hinner man se mycket av området på en vecka – vill man cykla går det utmärkt att ta sig fram på småvägarna mellan byarna.

Vi kommer inte att cykla där i sommar. Möjligen tar vi cyklarna till vinbyn Rosswag. Fast det är på andra sidan den tyska gränsen, en autobahntimme från Alsace.

Men ett par dagar i Alsace hinner vi med. Då blir det några vingårdsbesök, en middag under platanerna i Petite Venice, den gamla delen av Colmar, och lite strosande bland korsvirkeshusen.

Är du sugen på något liknande, så kommer här några tips.

Är du nyfiken på Alsace vinproducenter, så finns sajten Warfvinge.net. Den drivs av entusiasten Per Warvinge och är en guldgruva för den som ska åka till Alsace.

Ett lågprishotell är Première Classe i Colmar. Fullt funktionellt. Badrum och riktiga sängar. Ett dubbelrum kostar 48 euro i sommar, och då ingår frukost.

http://www.premiereclasse.com/en

http://ibisbudgethotel.ibis.com/gb/home/index.shtml

Organisationerna har en avgift på lite under en tusenlapp. Då får man tillgång till tusentals familjer i världen, sedan är det bara att försöka få till ett byte.

http://www.intervac-homeexchange.com

http://www.m.sweden.homelink.org

http://www.france-voyage.com/vacation-rentals/

http://www.sembo.se/

Fransk potatisgratäng – och historien om en middag

26 onsdag Mar 2014

Posted by Vin, mat, Alsace in fransk mat, mat, resor, tillbehör, vegetariskt

≈ 4 kommentarer

Etiketter

fest & meny, Frankrike, fransk mat, resor, tillbehör, vegetariskt

I juni för snart 30 år sedan körde vi söderut genom den franska landsbygden. Vi letade efter ett hyfsat billigt rum för natten – i Chartres var allt fullbelagt. Plötsligt dök en herrgård med hotellsymbol upp i högra vägrenen.

– Äh, vi kollar om det är ledigt, sade jag.

Hustrun nickade sammanbitet; hon är den eviga pessimisten som tror att alla hotell är fulla eller orimligt dyra.

Men här fanns ett rum, dessutom ganska billigt. Det var bara ett problem, klockan var nästan 10 och hotellets restaurant var stängd.

– Men jag tror att ni kan hitta något litet att äta nere i byn, sade den vänlige portieren.

Jag såg ett korvmoj, modell Sibylla framför mig. Humöret droppade; vem vill käka varmkorv med Bostongurka till middag när man är i Frankrike.

Men vi körde ner till ”byn”, som visade sig vara en småstad. I mitten reste sig en gotisk kyrka med fasadbelysning – och runt torget låg det fullt med öppna restauranger.

Vi valde krog och steg in i ett himmelrike av dofter: stekt kött, rödvin och kaffe.

– Jag förstår om ni inte vill äta en hel meny, sade kyparen. Men kanske något litet. Vad sägs om biff och potatisgratäng?

Vi nickade fram beställningen Han försvann, men återkom ganska fort. I händerna bar han biffar som fortfarande fräste efter vändan i stekpannan – och en lätt vitlöksdoftande potatisgratäng kryddad med dragon.

Vi åt – klockan var halv elva och vi var utsvultna. Samtidigt stegade en afrikansk orkester in på den öppna terrassen och spelade en rytmisk världsmusik med mycket trummor.

Utanför var sommarnatten mild och ljum. Det var sommar, semester och alldeles otroligt gott.

Potatisgratängen här nedanför är inte kryddad med dragon, men den är av den typ som ibland kallas för fransk. Receptet kan jag bidra med – all den andra stämningen får du nog, tyvärr, fixa själv.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
750 g mjölig potatis, skalad och ganska tunt skivad
2 schalottenlökar, hackade
2 vitlöksklyftor, hackade
salt & vitpeppar
smör
2 dl vispgrädde
ev lite mjölk eller mer grädde

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Smörj en ugnsform. Bottna formen med lite potatis. Lägg på löken och vitlöken. Salta och kör ett par varv med pepparkvarnen. Toppa med resten av potatisen, plus lite salt och vitpeppar. Häll på grädden.

Grädda i ugnen ca 35 minuter – eller tills gratängen fått fin färg och potatisen är genomgräddad. Häll ev på lite mjölk eller mer grädde – potatisgratäng ska vara krämig, inte torr!

Semester – cykling, olivskörd eller husbyte?

09 söndag Mar 2014

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, resor

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Alsace, Frankrike, resor

Har du bestämt vad du ska göra på semestern? Blir det en sväng i Sverige, lite snickrande på sommarstugan… Eller kanske ett par veckor i värmen?

I senaste numret av den Tête à tête (svensk resetidning om Frankrike) finns det några helt andra alternativ. Vad sägs om att skörda oliver i Provence i november. Tänka att få byta ut mörkret och kylan mot sol och 15 gradig värme. Kliva upp på morgonen och jobba med olivskörden fram till lunch vid 12-tiden. Här pratar vi inte en svettig ostmacka och termoskaffe, utan en tvåtimmarslunch med trerätters och vin. Därefter fortsätter arbetet – fast i långsammare takt – ett par timmar till.

Betalning? Nja, den utgörs nog mest av lunchen…

Ja, jag vet. Jag är lite knäpp som tycker att det verkar vara en spännande semester. Men de 500 åriga olivträden är för mig nästan lika lockande som de yngre vinstockarna. Och Henrik Moberger verkar också ha en släng av den där knäppheten. Det är i alla fall han som skrivit reportaget om olivskörden i Tête à tête.

Om det inte känns så inspirerande, så är det bara att vända blad i tidningen och fortsätta läsningen om en cykelsemester i Bourgogne. Lisbeth Frisk ägnade förra sommarens helvetiska hetta åt cykling.

Jag vet hur varmt det var. Vi var i Alsace och när vi testade vinerna hos Florian Beck-Hartweg och Gerard Waegell var det 36 grader i skuggan. Det var för varmt för att åka bil med AC – hur ska det då inte ha varit att cykla upp för vägarna till bergspasset Bois Clair.

Men Bourgogne-turen går mellan vingårdarna, så man kan alltid hoppa in och testa vinerna när man cyklar förbi.

Nu skulle jag, såklart, hellre cykla i Alsace, så jag går in på Loca France och kollar. Jodå, mycket riktigt. De har en tur från Strasbourg ner till Colmar. Cykelvägen går genom många av de mysigaste vinbyarna i Alsace. Där finns Riquewihr och Kaysersberg, korsvirkeshus och en kväll i Colmar.

Kostnaden är ungefär 7 000 kronor för sex dagar under höst och vår. Då ingår cykel och hotell, trerättersmiddagar och hjälp när man behöver. Packningen behöver man inte fundera på. Den åker bil mellan hotellen.

Om man nu inte är fullt så äventyrlig – eller letar efter något billigare – så kan man byta hus. Vi har gjort det sju gånger och det har fungerat bra alla gångerna.

Tre år har vi bytt med franska familjer. I en liten by utanför Strasbourg blev vi bekanta med grannen Jean-Pierre. Vi satt i hans trädgård, grillade och pratade.

I Bretagne bytte vi med en barnfamilj – mycket praktiskt eftersom 15-åringen var mycket yngre på den tiden. I källaren fanns ett pingisbord, så han och jag spelade en match varje dag.

Det tredje franska bytet var med Béziers vid Medelhavet. Klart trevligt att sitta på terrassen utanför huset och sörpla café au lait under långa lata frukostar.

Vill du ha användbara sajter så hittar du husbytarorganisationer via sweden.homelink.org och se.intervac-homeexchange.com.

Cykling finns bland annat på sajterna cyclingsweden.se och locafrance.se.

Tidningen Tête tête hittar du på teteatetemag.com.

Bergheim & Wistub du Sommelier = sant

02 söndag Feb 2014

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, alsacevin, resor, vinodling

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Alsace, alsacevin, Frankrike, resor, Vin- & kokbok, vinodling

Det kom ett mejl som handlade om vinodlarbyn Bergheim i Alsace och krogen Wistub du Sommelier, som jag skriv om i ”Provsmakning i Alsace”. Så här skrev en läsare: ”Vi har besökt Wistub du Sommelier, en trevlig restaurang och mycket god mat, med tillhörande viner!”

Men läsaren hade inte bara testat maten, han hade goda råd även om byn och vinförsäljning: ”Det är en liten by med ringmur och storkar i kyrktornet. Kanske inte den mest intressanta byn, men klart värd att stanna till i. Undvik vinförsäljningen i porten in till byn, inget att ha.”

Istället rekommenderar han Domaine Sylvie Spielmann, en av vinproducenterna i byn. ”När vi var där sist höll Sylvie själv i vår provning, det blev en hel del intressanta viner. Hon kunde verkligen tala för sina viner och vi blev klart överraskade av hennes sortiment.”

Tack för de råden! Nu kanske det blir ett dubbelbesök där i sommar, både restaurangen och Domaine Sylvie Spielmann. Hustrun har ju lovat att följa med…