Smakrika viltköttbullar – till jul eller bara till en vanlig middag

21 söndag Dec 2025

Posted by in fläskkött, huvudrätt, mat, nötkött, vin

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , ,

Har du tillgång till viltfärs, så använd den i köttbullarna. Det blir en kraftigare smak, lite av ”köttbullar för vuxna”.

”Men alla har ju inte viltkött hemma”, tänker du kanske. ”Hur ska man göra då, gå ut och tjuvjaga en älg?”

Njäe, det är nog inte bästa sättet. Jag föreslår en tur till en stor Willys-butik istället. Där har de älg-, vildsvins- och hjortfärs till priser man faktiskt kan betala.

Men om man nu står där med ett gäng viltfärs som man burit hem från affären. Finns det något man ska tänka på?

Ja, dels får färsen inte vara alltför mager. Om du använder älgfärs så se till att blanda den med fetare färs, som fläskfärs eller blandfärs. Annars är det risk för torra köttbullar.

Och anpassa mängden efter vad du behöver. Receptet här nedan är gjort för att räcka till två familjer under hela julhelgen. Gör halva receptet – eller en tredjedel – så blir det mer hanterliga mängder.

Det här behövs till en jättestor laddning, dela den gärna och gör en tredjedel:
500 g älgfärs
500 g vildsvinsfärs
500 g blandfärs
smör & rapsolja
2 lökar, gula eller röda
8 msk (1,2 dl) ströbröd
3 dl mjölk
2 ägg
3 tsk salt
svartpeppar efter tycke och smak
1,5 msk torkad timjan

Gör gärna så här:
Skala och finhacka löken. Fräs den mjuk i lite olja. Låt den svalna lite.

Blanda ströbröd och mjölk. Rör runt så allt verkligen blir blandat. Låt svälla så där 10 minuter.

Blanda köttfärs, ströbröd och lök, enklast med händerna. Krydda med salt, svartpeppar & timjan. Blanda i äggen. Gör ett litet prov och kör så där 10 – 20 sek i mikron. Smaka och kolla så det är gott.

Ta kallt vatten på händerna och rulla köttbullarna. Lägg dem på en vattensköljd skärbräda (så fastnar de inte).

Värm en stekpanna med olja & smör till medelvärme. Bryn köttbullarna runt om i omgångar, lägg över dem i en annan stekpanna med lägre värme där de får steka klart. Eller sätt ungen på 150 – 175 grader och låt köttbullarna bli färdiga.

Fastan VII: brandade – supergod fransk fiskgratäng

20 lördag Dec 2025

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

När det är jul tycker en del att man ska äta lutfisk. Jag har aldrig förstått varför. En dallrande bit fisk med en sås som nästan inte smakar någonting – hur gott är det egentligen?

Då äter jag hellre en brandade, alltså en fransk fiskgratäng med potatismos. Lite som en fisherman’s pie som hoppat över Kanalen och kryddats med örtkryddor och aningen vitlök.

Smaken är mild, men fyllig – och värmande på det där sättet som behövs på hösten och vintern.

Men lutfisk och brandade har mer gemensamt än man kan tro. Bägge görs på klippfisk, alltså torkad fisk. Arterna som används är torsk eller annan mager fisk med vitt kött.

Lutfisk blir det när man lägger den torkade och saltade fisken först i lut och sedan vattnar ur den. Visste du förresten att dåligt urvattnad lutfisk krymper ihop under tillagningen. Har man otur kan den krympa så mycket att det endast blir spad kvar.

Brandade gör man på kabeljo, alltså torkad och saltad torsk. Även här vattnar man ur fisken, men hoppar över det där med lut.

Själv lagar jag brandade på fisk som jag rimmar själv, alltså saltar. Det funkar alldeles utmärkt det också – och så slipper man åka hela stan runt i jakt på en fiskhandlare som skulle kunna ha torkad kabeljo.

Fastan VI: panerad kolja med spenat & soltorkade tomater

19 fredag Dec 2025

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, tillbehör

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

När jag tycker samtal börjar bli för tråkiga och gnälliga – och det händer rätt ofta på en normalsvensk arbetsplats – försöker jag hitta andra samtalsämnen. Som mat, till exempel.

En arbetskamrat jag hade tidigare var extra lättledd. Vi var ungefär lika roade av mat och vin, och hade därmed något roligare att prata om än ”har du hört att…”.

Men han hade en egenhet. På fredagar brukade han säga ”Jaha, nu ska man gå hem och äta fisk. Fredagar, det är fiskdagar det”.

Det originella är att han reflekterade den mathållning som Gustav Vasa upphävde på 1500-talet. Från kristendomens början i Sverige och fram till reformationen hade fredagar varit fastedagar, alltså dagar när man åt fisk.

Om du funderar på at fasta idag (alltså äta fisk) så har jag ett förslag. Testa panerad kolja (eller annan vit fisk) med en sås/röra på spenat och soltorkade tomater.

Enkelt, piggt, gott.

Trevlig fastedag!

Fastan V: linssoppa med blomkål & soltorkade tomater

18 torsdag Dec 2025

Posted by in huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , ,

”Det ska va gott å leva, annars kan de kvetta”, sjöng Galenskaparna. Jag håller med, men jag har ett tillägg: ”Det ska va gott å äta, annars kan de kvitta”.

Och linssoppa med blomkål & soltorkade tomater är mat som gör det värt att leva.

När regnet – eller snön – yr utanför fönstret, då kan man gå in och laga den här värmande soppan. Enkel och billig, men full med fylliga smaker. Små knapriga blomkålsbuketter ger varierad textur och de soltorkade tomaterna rundar av.

Ta en sked, smaka på soppan – och känn att axlarna sjunker. Du hinner allt du ska göra innan jul. Och skulle du inte hinna allt, så går det lika bra ändå.

Fastan IV: italiensk gnocchi med svensk grönkålspesto

17 onsdag Dec 2025

Posted by in huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , ,

För en del år sedan skulle vi ha vegansk vecka hemma. Det var den då tonårige sonen som var pådrivande. ”Det är bra för dig pappa”, sade han och menade rondör och högt blodtryck.

”Visst”, sade jag tveksamt, men satte ihop en meny för en vecka.

Vi käkade vegansk mat i några dagar. Det funkade bra, men mitt huvud började bråka med mig. ”En biff kan väl inte vara så farligt? Eller lite god italiensk salamin. Eller en högrevsgryta. Och kyckling, när åt vi det senast?”.

Men jag höll ut – ända tills jag en kväll kom ner i köket och såg tonåringen äta äggröra.

”Sedan när är äggröra veganskt?” frågade jag lent.

”Uoopps”, sade sonen.

Som du anar är jag inte så förtjust i begränsande dieter, men julfasta utan kött fungerar hittills. Igår var jag på krogen och åt bouillabaisse. Klart gott, men restaurangen hade förvandlat soppan till en gryta med lite för mycket salt för min smak.

Någon dag här i veckan ska jag göra gnocchi med grönkålspesto – italiensk mat på svenska. Det är en lyckad kombo av Sverige och Italien. Potatispastan får sällskap av en pesto med lite mer vuxensmak. Det är grönkålens lätta bitterhet som stramar upp smaken en smula.

Helt rätt i juletider, när det kanske ligger en påse grönkål i kylen och väntar på tillagning.

Fastan III: strömming & pesto – husman med smak från Medelhavet

16 tisdag Dec 2025

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, vardagsmat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Under medeltiden så åt man ungefär lika mycket kött som vi gör nu, i alla fall om man tillhörde de välbärgade. Men fiskkonsumtionen var mångdubbelt högre.

Det är inte så konstigt när minst 3 dagar i veckan, plus tiden för jul och påsk var fastedagar – alltså dagar när man åt fisk, men inte kött.

Sannolikt satt man för 1000 år sedan och skar upp den stekta strömmingen, på samma sätt som du och jag gör när vi äter strömming med pesto – husman med smak från Medelhavet. Men gaffel hade de nog inte, kanske tog de hjälp av händerna för att transportera fisken till munnen. Och pesto åt de säkert inte, för basilika växte inte i Sverige.

Det är lite konstigt med örtkryddor, munkarna tog med sig kryddorna när de lämnade kontinentaleuropa för att bege sig till landet i norr och anlägga kloster – och seden att odla timjan och mejram verkar ha överlevt. De örterna används ju traditionellt i ärtsoppa.

Men varför kryddade man inte biffar och grytor med örtkryddorna? Den som har en bra teori får gärna skriva ett svar i kommentarsfältet.

I helgen gjorde vi nästan alla den goda julmaten

15 måndag Dec 2025

Posted by in buffé, fisk & skaldjur, fläskkött, fransk mat, huvudrätt, mat, meny, nötkött, smårätt, tillbehör, vilt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , , , , ,

I helgen var det dags. En kompis kom över och så satte vi igång i köket. Hustrun trillade köttbullar, kompisen blandade smet och jag fixade med paté och brysselkål .

Efter några timmar – och drivor av disk – kunde vi sätta oss och njuta av arbetet. Det blev köttbullar och paté, gratinerad brysselkål och potatismos till middag.

Och joodå, vi blev nästan lika mätta som på julafton.

För det var det där med mättnad, som jag tänkte prata om. Sedan 25 år tillbaka har vi en meny som funkar väldigt bra för oss. Fisk och kall mat på julafton, kött på juldagen.

Det gör att man klarar av julklappsutdelningen utan att somna i soffan.

Julafton
Första rundan består av kallrökt lax, ägg med majonnäs och kaviar. Därefter blir det matjessill med dill som jag gör själv. De andra sillarna köper jag färdiga – och saknar ingenting utom kanske currysill.

Naturligtvis står skinkan mitt på bordet, annars blir det ingen riktig jul. Men jag gör gärna vinkokt skinka som smakar mer och ger en supergod buljong. Granne med skinkan finns hemlagad paté – lättaste receptet, gräddkokt grönkål och parmesangratinerad brysselkål. Men också en bytta med rödlöksmarmelad som är fantastisk till patén.

Varmrätterna kan verka lite ovanliga – ugnsstekt lax och janssons omelett – men laxen finns där eftersom alla i familjen inte är så förtjusta i mer traditionell julmat. Och jansson omelett är en krämigare och lite mildare jansson, helt i min smak.

Efterrätt brukar vi inte kunna få ner, däremot lite ost och frukt.

Juldagen
Dagen efter är det dags för den lite tyngre, köttigare delen av julbordet. Skinka och paté får hänga med, liksom grönkål och brysselkål.

Därefter blir det viltköttbullar, prinskorv och revbensspjäll av vildsvin. Till det en sallad med svartkål, apelsin & valnötter.

Här får nog potatismos ersätta den kokta potatisen. Den mosade potatisen gör sig bra till kött men inte till julaftonssillen.

Drycken blir mumma, alltså porter och pilsner blandat med lite portvin och bara en aning kardemummakryddad gin.

Om vi orkar så gör vi en fruktig efterrätt, kanske mangosorbet med glass eller risgrynsgröt.

Den som ännu inte har fått nog av julmat kan söka på etiketten jul, eller använda sökfunktionen längst upp till höger. Men man måste inte göra allt, man ska ta igen sig också!

Fastan: Bürebrot II – smakrikt lantbröd med rötterna i Alsace

15 måndag Dec 2025

Posted by in fransk mat, matbröd

≈ 1 kommentar

Etiketter

,

Man lever inte bara av fisk när man fastar. Man lever av bröd också.

Och brödbakning är något av det mest tacksamma man kan ge sig på. Dels är det kul när man ser bröden växa fram, men så tycker människor att man är så duktig.

”Va’, har du bakat?!” säger de förvånat.

Det är en förvåning som inte gäller när man lagat mat. Tänk dig att du bjuder hem några kompisar – och när du ställer fram grytorna i bordet, så säger de förtjust:

”Nämen. Har du lagat mat?!”

Den här gången har jag bakat! bürebrot – eller pain paysan, om du vill hålla dig till franska. Det är inte första gången, för 10 år sedan gjorde jag en annan variant på det alsassiska bondbrödet.

Skillnaden är att det nu fick jäsa längre, och att jag bytte ut graham mot dinkel. Bägge sakerna bidrar till mer smak, och – tror jag – ett nyttigare bröd.

Smakrikt och lättgillat är det i alla fall. Som gjort för en frukost i november, du vet den månad när man verkligen behöver piggas upp.

Men det funkar bra även i december-fastan. Jag lovar.

Det här behövs till 2 bröd:
Dag 1 (fördegen)
2 dl kallt vatten
25 g jäst, 1/2 pkt
2 dl vetemjöl special

Dag 2
fördegen från dagen innan
5,5 dl kallt vatten
3 dl rågmjöl, gärna finmalet fullkornsmjöl
2 dl dinkel (eller graham), gärna finmalet fullkornsmjöl
ev 1 – 2 msk olivolja
10 dl vetemjöl special
(knappt) 1 msk salt

Gör gärna så här:
Dag 1: Vispa ihop kall vatten och jäst. Rör ner mjölet så allt blir som filmjölk ungefär. Plasta och låt stå till nästa dag.

Dag 2. Häll ner kallt vatten och fördegen från dagen innan i en stor bunke. Häll i mjölet lite i taget och saltet mot slutet. Börja med råg och dinkel. Rör/bearbeta degen med en träsked/trägaffel till det är en smidig deg som släpper från kanterna och inte är alltför kletig.

Låt degen jäsa under en bakduk i 3 timmar.

Stjälp upp degen på en väl mjölad skiva/bakbord. Ta mjöl på händerna, dela degen och forma två bröd. Om du är superexpert så kan rundriva bröden, annars räcker det bra att fösa ihop dem till två bröd. Men knåda dem inte – då trycker man ut bubblorna från jäsningen. Lägg dem på en bakplåt med bakplåtspapper. Låt jäsa i 30 minuter under bakduk.

Värm ugnen till 250 grader. Sätt in en skål med vatten längst ner i ugnen.

Skjut in bröden i ugnen. Grädda först i 10 minuter på 250 graders värme. Sänk värmen till 200 grader och grädda färdigt, ca 20 – 25 minuter till. Bröden är färdiga när de har bra färg och det låter ihåligt när man knackar dem i botten.

Låt svalna på galler utan bakduk.

Idag börjar fastan – med lax, havrerisotto & gremolata

14 söndag Dec 2025

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, tillbehör

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Idag börjar fastan! Det är faktiskt sant, men det är inte fastan inför påsk som drar igång. Istället är det julfastan, alltså de 11 dagar innan jul då man traditionellt avstod från kött.

Det här var en självklarhet under många århundraden, från kristendomens intåg i Sverige till reformationen när påvemakten avskaffades.

Katolska kyrkan styrde rätt mycket av livet. Medeltidens människor var till exempel lediga alla helgondagar, plus alla söndagar förstås. Det innebär att man hade lika lång ”semester” under medeltiden som vi har idag när helgerna är fria och semestern är minst fem veckor lång.

Men kyrkans makt över vad man åt var nog ännu större. Tre eller fyra dagar i veckan fastade man, liksom 40 dagar inför påsk och elva dagar innan jul.

Det kan ju låta som om medeltidens människor vandrade runt som skallrande skelett om man nu fastade så mycket. Men reglerna var friare än så – fastan innebar bara att man uteslöt kött ur kosthållningen.

Samtidigt skulle man avstå från excesser och rena sig själv inför mötet med Gud.

Jag tycker det finns något tilltalande med de här reglerna. Det blir en periodicitet – en naturlig uppdelning mellan årets olika delar. Vissa dagar låter man helt bli att käka köttbullar och spaghetti med köttfärssås. Medan andra dagar är till för att fira.

Och handen på hjärtat, visst finns det något bra i att vara lite försiktig med maten inför jul. För då vet man ju hur det blir: skinka och prinskorv, revbensspjäll och Jansson, glögg, pepparkakor och godis och…

Ja, du förstår.

Idag börjar fastan med saftig lax, tuggig smakrik havrerisotto och en mild och citruspigg gremolata – för det ska vara gott att äta, även om man ”fastar”.

Mord, mat & Massif central i en deckare perfekt till jul

08 måndag Dec 2025

Posted by in Okategoriserade

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

Vad lagar du för mat till en kvinna som du har ett nytt förhållande med? Ja, om du heter Enzo MacLeod och är huvudperson i deckaren Stjärnkocken, så är svaret givet.

Du får med dig några ”underbart feta och saftiga noix St. Jaqcues (pilgrimsmusslor) som fiskhandlaren… lagt undan” till dig. Musslorna skär du i medaljonger och steker i olivolja och smör så kort tid att kärnan nästan – men bara nästan – är rå.

Sedan gör du en sallad med babyspenat, salladsblad och ruccola, och till det en tjock, söt vinägrett gjord på sirapsliknande balsamvinäger. Lägger upp allt på tallrikar och sätter fram till kvinnan du uppvaktar.

”Herregud, Enzo, det doftar fantastiskt. Du skulle kunna förföra vilken kvinna som helst med den här maten.”

”Det kanske är det som är tanken”.

På det här sättet inleds Stjärnkocken av Peter May (99 kronor i pocket och 149 kronor i storpocket hos nätbokhandlarna). Och berättelsen får mig fullständigt på fall, så mycket att jag helst vill ta en taxi till en bättre krog och uppleva de små fasta musslorna.

Kanske tur att jag inte försöker förföra kvinnor med mat – jag skulle aldrig komma längre än till köket där jag vällustigt skulle stöna över den fantastiska maten.

Men Enzo MacLeod tar sig vidare. Han utreder ett mord på stjärnkocken Marc Fraysse, som driver en tre-stjärnig restaurang i de höglänta delarna av franska Centralmassivet.

Det är november och krogen börjar stänga ner för säsongen, men ännu finns personalen kvar och därmed de misstänkta. Ja, och så faller snön över de dramatiska klippformationerna.

Stjärnkocken är alltså en helt vanlig deckare med komplicerad intrig men helt utan blod. Helt vanlig – om man inte tänker på maten de äter och vinerna de dricker.

Du kanske redan har klurat ut att jag gillar mat, vin och Frankrike. Men min förkärlek för att läsa deckare är nog inte lika uppenbar.

Jag läste alltså Stjärnkocken med stor behållning, och jag tror att fler skulle göra det under julledigheten. En brasa eller tända ljus, en kopp te (vi är ju i Sverige och där trattar man inte i sin vin hur som helst). Och så en mysdeckare utan blod.

Kan det bli bättre så där på juldagen när det börjar skymma?