Kategoriarkiv: vardagsmat

Pasta & fläskfärsragu – fräsch rosmarinkryddad köttfärssås

11 måndag Jan 2021

Posted by in fläskkött, huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Trött på glögg och pepparkakor och skinka och allt nyårets fine dining? I så fall kan du testa den här fläskfärsragun till lite pasta. Det är en köttfärssås – fast på nytt sätt.

Fläskfärs och inte en klick nötfärs så långt ögat når. Rosmarin och vitt vin. Och tomaterna, de bakas i ugnen tillsammans med gröna bönor.

Tillsammans blir det en fräsch pastarätt, väldigt långt ifrån svensk julmat.

Det här behövs till 4 personer:
2 schalottenlökar
1 morot
olivolja
salt & svartpeppar
drygt 1 msk hackad färsk rosmarin – eller drygt 1 tsk torkad
3 vitlöksklyftor
2 – 3 msk tomatpuré
1 + 1/2 dl torrt vitt vin
3,5 dl vatten
1,5 msk kycklingfond
300 g goda små tomater, t ex romantica
300 g gröna bönor, haricot vert

Pasta och parmesan eller grana padano

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Skala och finhacka lök och morot. (Ja, är du italienfrälst är det helt ok med en selleristjälk också). Fräs löken glansig i olja. Ha i morot och rosmarin. Fräs lite till.

Tillsätt fläskfärsen och fräs den smulig. Tryck i tomatpuré, salta & peppra. Häll i 1 dl vin och låt det nästan koka in. Häll i vatten och kycklingfond och låt köttfärssåsen koka 15 – 20 minuter.

Lägg gröna bönor (haricot vert) i en ugnsform. Ringla över olivolja och krydda med flingsalt. Kör i ugnen i 20 minuter, rör om någon gång. Lägg tomaterna i en annan ugnsform. Ringa över lite olja och kör dem i ugnen i 15 – 20 minuter.

Koka pastan och blanda den med ragun. Riv över parmesan och ta några varv med svartpepparkvarnen.

För en tid sedan skrev jag om min oförmåga att hitta saker när jag letar. Det här oförmågan har en framsida också – när man hittar saker blir man ofta väldigt överraskad.

Just så var det när jag letade igenom en trave gamla böcker. I högen hittade jag Buonissimo av Bo Hagström. Du vet han som travade runt i vackra italienska miljöer till smäktande operamusik. Alltså tv-programmet Solens mat.

Programmet var trevligt och ett alldeles lysande reseprogram om Italien speglat i maten, köken och människorna. Bo Hagströms kokböcker är ungefär lika trevliga och berättande.

Så det gick som det brukar. Jag slutade sortera böcker och satte mig med recepten och berättelserna. Bland annat hittade jag en lammfärsragu med penne. När jag sorterat om lite i huvudet kom det receptet ut som fläskfärsragun här ovan.

Veckomeny – Medelhavskost för en vegetarisk vecka XXXXI

04 måndag Jan 2021

Posted by in fransk mat, gryta, huvudrätt, mat, mat för en vecka, pasta, sallad, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , ,

När jag en gång för länge sedan fyllde 30, så fick jag en cykel av hustrun (som då ännu var min flickvän). Snällt, tyckte jag. Min egen gamla skorv var mest rostig och stod i ett hörn.

Men när jag fyllde 31 fick jag en badrumsvåg av henne i födelsedagspresent. Och då trillade polletten ned. Det var något med min vikt hon försökte påpeka. Sedan dess har jag använt vågen då och då. Den har tjänat mig väl, även om jag undrat om någon skruvar på den så att den ständigt visar högre siffror. Men i höstas lade den av helt.

En chans för mig att återgälda gåvan, tyckte jag. Så i julklapp fick hustrun en badrumsvåg och en vällagrad ost. Hon hade heldlöst roligt åt badrumsvågen, men osten fick jag förklara. Det var ju en gammal ost.

Efter julhelgen klev jag upp på vågen, bara för att kunna notera ett nytt all time high, alltså dags för lite sundare mat och lite mer rörelse.

Det kan jag väl inte vara ensam om att tycka?

Måndag: Pasta & en smakrik grönkålssås med bönor och crème fraiche
Pastasås med grönkål, paprika och crème fraiche. Och så bönor som ger fyllighet och valnötter som adderar crunch.

Tisdag: Selleristomp med spenat, lök & stekta kikärtor
Den lätta sötman från selleristop och långsamstekt lök bryter fint mot de kryddiga kikärtorna. Det känns som något mormor kunde ha bjudit på, men med en twist från Mellanöstern.

Onsdag: Spaghetti med aubergine & tomatsås
En fyllig spaghetti med aubergine och tomatsås. Det är inte fy skam en vardag i januari när det är långt både till våren och till avlöningen.

Torsdag: Libanesisk moussaka – gryta med kikärtor & aubergine
Moussaka behöver inte alls göras i ugn med köttfärs. Det går alldeles utmärkt att göra den som en vegetarisk gryta. Djupa, goda smaker av hel kanel och mild chili.

Fredag: Smörbakad rotselleri med potatismos & provencalska tomater
Det här är vegetarisk festmat. Men ta mycket smör och ös sellerin med smöret under tiden i ugnen. Det är då som den magiska föreningen mellan selleri och smör uppstår.

Lördag: Smakrik sallad med halloumi, linser & apelsin
Nu är apelsinerna som bäst. Här bryter de fint mot halloumins sälta. Linser adderar fyllighet och så bygger man på med lite avokado, lök och ruccola.

Söndag: Patatas bravas – Medelhavspotatis på svenska
De här potatisarna är magiskt goda, men ta potatis av god kvalitet och använd mycket olivolja. Ät med tomatsalsa, aioli, ägg, hummus…

Veckans soppa: Spansk vitlökssoppa med tomat – fritt efter Carl Butler
Lite som att koka soppa på en spik är det. Man tar vitlök, tomat, ägg och buljong – och efter en stund så står man där med en smaklig soppa. Enkelt och gott.

Här hittar du fler veckomenyer med Medelhavskost.

Spansk vitlökssoppa med tomat – fritt efter Carl Butler

30 måndag Nov 2020

Posted by in huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , ,

Vad händer om man trycker ner 15 vitlöksklyftor i en gryta och låter dem koka länge tillsammans med tomat?

Jo, då får man en fyllig spansk vitlökssoppa där vitlöken bidrar med en mild, nötig smak. Om du tror att vitlöken blir skarp, och att andedräkten kan döda vampyrer, så är du helt fel ute.

Ungefär det här receptet finns i Carl Butlers Kokbok från 1974. Jag är säker på att jag har ett exemplar, men när soppan skulle på spisen hade kokboken gått och gömt sig. Nu gör det inte så mycket eftersom det finns massa recept på nätet.

Jag har följt originalreceptet (tror jag, kokboken är som sagt på rymmen). Men på en punkt har jag gjort uppror mot kocklegenden: brödet är stekt till krutonger. För mig ger det soppan lite välbehövlig crunch.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
12 – 15 vitlöksklyftor
olivolja & svartpeppar
1,5 tsk (starkt) paprikapulver
2 burkar körsbärstomater (eller hela tomater)
12 dl buljong, vegetarisk eller kyckling (tärning/fond + vatten)
4 ägg
4 skivor vitt bröd, t ex surdegsbröd
lite hackad persilja
ev salt

Gör så här:
Skala vitlöksklyftorna och dela dem. Stek i olja på svag värme ca 4 – 5 minuter utan att de får färg. I med paprikapulvret och fräs en liten stund. Kör några varv med svartpepparkvarnen.

Klipp sönder tomaterna med en sax i burkarna. Häll i tomater och buljongen i grytan. Koka på svag värme i 45 minuter. Mixa soppan slät med en stavmixer.

Knäck äggen i koppar och häll försiktigt ner dem i soppan. Koka 3 – 4 minuter. Smaka om det behövs något salt, strö över hackad persilja.

Skär brödet i kuber. Stek i olivolja tills krutongerna börjar få färg.

Det var det där med att leta… En gång skulle jag köpa bananer i den lilla servicebutik som låg granne med vår dåvarande lägenhet. Jag travade iväg till affärens minimala grönsaksdisken.

Inga bananer, det såg jag direkt. Men man ska ju leta metodiskt – det är i alla fall det alla självutnämnda superletare försökt lära mig genom åren – så jag sökte nogsamt av disken: Tomater, gurka,lök, äpple, päron.. Men inga bananer.

Till slut gick jag fram till innehavaren.

– Har du inga bananer? frågade jag.

– Vad är det med dig, har du druckit dålig sprit? kontrade han.

Och så pekade han ovanför grönsaksdisken. Där hängde tiotals bananklasar på krokar.

Med de förutsättningarna är det inte så konstigt att Carl Butlers Kokbok kan smita iväg och gömma sig.

Pasta & en smakrik grönkålssås med bönor och crème fraiche

27 fredag Nov 2020

Posted by in huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , , ,

Det här behövs till 4 personer:
1 lök, gul eller röd
olivolja
ca 125 g grönkål
2 vitlöksklyftor
1 röd paprika
1 chili, spansk peppar
salt & svartpeppar
2 dl crème fraiche (ja den feta är fortfarande godare)
2 dl kokvatten från pastakoket
1 pkt blandade bönor, eller vita eller svarta…
1 – 2 nävar valnötter

Pasta till 4 personer

Gör så här:
Skölj grönkålen och ta bort de grova mittsträngarna. (Om du använder färdigstrimlad grönkål – ta bort de grova ”strängarna” och hacka ev igenom den en gång till). Skala och hacka lök och vitlök. Dela och kärna ur paprika och chili. Strimla.

Fräs löken glasig i olja. Ner med grönkålen och låt den fräsa. Efter en stund har du i paprika och chili. Salta & peppra.

Koka pastan under tiden.

Häll i bönor och crème fraiche i pastasåsen och så lite stärkelserikt vatten från pastakoket. Låt koka tills allt är lagom al dente.

Vegetarisk chili med aubergine

09 måndag Nov 2020

Posted by in gryta, huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , ,

Aubergine är en av mina absoluta favoriter. Oavsett om du kokar den, steker den eller låter den gosa in sig med andra råvaror – auberginen hänger med.

Här får den ersätta köttet i chilin. Vill du ha fast konsistens på auberginen – när allt annat är så mjukt i grytan – så kan du ugnssteka den och bara flytta ner den i grytan en liten stund.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
1 lök, gul eller röd
1 (mindre) aubergine
(oliv)olja
2 tsk spiskummin
1,5 – 2 tsk chipotlepeppar eller annan chilipeppar
salt & svartpeppar
1 msk tomatpuré
1 burk tomater, t ex hela eller körsbärstomater
1/2 burk vatten + tärning eller fond
2 tsk honung
1 chili, spansk peppar
2 vitlöksklyftor
1 paprika, gul eller röd
1 pkt vita bönor
1 msk oregano
om du vill: 2 rutor mörk choklad

Ris eller sallad eller bara gott bröd därtill, kanske lite guacamole

Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader om du ska ugnssteka auberginen. Skär den i kuber som stora sockerbitar ungefär. Olja en ugnsform, lägg i auberginetärningar. Salta, peppra och droppa över lite mer olja. Kör i ugnen tills auberginen är helt genomstekt, tar kanske en 25 minuter. Blanda runt någon gång. (Man kan också steka auberginen, men det är en mycket jobbigare och fetare historia).

Grytan. Skala och hacka löken fräs den i olja. I med tomatpuré, chipotlechili, spiskummin, salt & peppar. Fräs en stund till.

Klipp sönder tomaterna med en sax direkt i burken. Häll i tomater & vatten + buljongtärning (vegetarisk- eller kycklingbuljong).

Kärna ur chilin och strimla chilin, låt den åka ner i gryta. Skala och pressa ner vitlöken. Klicka i lite honung. Låt såsen koka i så där 20 – 25 minuter.

Kärna ur och skär paprikan i mindre bitar. Lägg ner dem i grytan efter ca 5 – 10 minuter. Skölj bönorna om de kommer från en burk. Låt dem koka med ett par minuter på slutet.

Auberginen kan du antingen köra helt klar i ugnen, ger mer ”tuggighet” åt chilin. Eller också låter du den koka med en stund, då smälter smakerna samman bättre.

Blanda ner oregano och servera maten.

Har du aldrig testat mörk choklad i chiligrytor? Gör det. Smaken djupnar och blir fylligare.

Men när jag gjorde den här chilin hade vi ingen choklad hemma, så jag fick klara mig utan

Det funkade fint, det också.

Panerad sejfilé & sallad med polkabetor

22 torsdag Okt 2020

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, tillbehör, vardagsmat

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Panera sej och stek den i panna, även om du har tjocka ryggbitar. Det ger ett saftigt fiskkött med mycket smak. Gör du dessutom en sallad på polkabetor eller rödbetor är du helt hemma.

Möjligen kan du behöva en kall sås på crème fraiche om du – liksom jag – verkligen uppskattar såser. Ja, och så kokt potatis såklart.

Det här behövs till 4 personer:
700 – 800g sejfilé – eller torsk, kolja…
salt & svartpeppar
1 ägg
ströbröd
olivolja

500 g polkabetor – eller rödbetor, gulbetor
2 schalottenlökar
2 msk kapris
1 del vit balsamvinäger – eller annan vinäger du gillar
2 delar olivolja
salt & svartpeppar

Kokt potatis och kanske en kall sås med crème fraiche/yoghurt, lite majonnäs, hackad dill, salt & svartpeppar

Gör så här:
Koka polkabetorna (eller andra betor) tills de är klara, ca 30 minuter. (Stick ner en vass kniv i betorna, när de enkelt glider av kniven är de färdiga.) Spola dem i kallt vatten. Skär av topp och botten och gnid av skalet. Skär i tunna klyftor.

Skala och hacka schalottenlöken. Blanda med kapris, vinäger, olja och kryddor till en dressing. Blanda den med de fortfarande ljumma polkabetorna.

Förbered paneringen: Vispa ett ägg lite och häll ut på en tallrik. Häll ganska rikligt med ströbröd på en annan tallrik.

Skär sejfilén i portionsbitar. Om den har en tjock ryggdel, så är det smart att göra 1 eller 2 ryggfilébitar (de behöver steka längre).

 Salta & peppra fiskbitar. Vänd dem först i ägget, sedan i ströbröd. Stek i olivolja på medelvärme tills de har fin färg och är genomstekta, ca 3 – 6 minuter per sida. (Tryck lite lätt med ett finger på fisken, när den skivar sig fint är den klar).

Om du vill funkar det bra med en kall sås på crème fraiche/yoghurt, lite majonnäs, hackad dill, salt & svartpeppar.

Jag har ju förut skrivit om min torskhatande familj… Du vet, tomma blickar när man säger att det blir torsk till middag – och sedan väldigt mycket mat över.

Så det var med lite osäker hållning jag langade fram den här sejen på matbordet. Men jag hade inte behövt känna den osäkerheten. Hustrun log och gjorde tummen upp.

Sonens omdöme var mer lakoniskt:

– Det smakar som det brukar göra…

Veckomeny – Medelhavskost för svenska höstkök XXXXI

19 måndag Okt 2020

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, kyckling, mat, mat för en vecka, ost & efterrätt, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , , ,

Igår cyklade jag hemåt i skymningen. Kylan bet i kinderna och jag längtade efter ett varmt bad – och efter en värmande soppa.

Det är bara att erkänna: mörk-och-kyla-hösten har kommit till den här nordliga utposten som kallas Sverige.

En gång tänkte jag att man borde skriva en kokbok för måndagar i november. För aldrig är behovet av värme och tröst så stort som när kylan och höstdimman drar in från Nordatlanten.

Det blev ingen kokbok. Istället tröstar jag mig med En vintersaga, en gammal 80-tals-låt. Men den håller fortfarande – särskilt när det är Monica Törnell som sjunger.

”En kusttanker som stampar
genom drivisen i Kvarken
Ett träningspass på Ullevi i dis…
En tradare i snörök
mellan Kiruna och fjärran
Flämtande ljus i Visby hamn
Det är då som det stora vemodet rullar in…”

Måndag: Tortellini med grönkål, crème fraiche & valnötter
Men hösten är också årstiden när den fantastiska grönkålen åter är i butikerna. Här är ett lättlagat recept med färdig tortellini. Men hacka grönkålen en extra gång, då blir den mycket godare.

Tisdag: Sardines gratinées blir gratinerad strömming
Säger jag strömming här hemma så möts jag av tomma blickar och missnöjda fnysningar. Men det spelar ingen roll. Strömming är en fantastisk fisk. Med lite vin och persilja tar den ett hopp ner till Medelhavsmaten.

Onsdag: Höstsoppa på jordärtskockor
Tycker du att hösten är alltför kall… Värm dig då med en soppa. I den här höstsoppan samsas milda, varma toner med bara aningen chilihette. Gott, om du frågar mig.

Torsdag: Provençalsk tomatfisk
Vardagsmat ska vara god, enkel och så pass billig att du inte behöver frukta för din ekonomi när du står där i butiken. Den här fisken kvalar in på samtliga punkter, men leta upp goda tomater – även om de är lite dyrare.

Fredag: Soupe poisson rouille – fisksoppa med chilimajonnäs, riven ost & krutonger
Det här är en av mina absolut-favorit-soppor. Men jag drog mig för att göra den i många år. Trodde man måste passera den genom en duk. Men det funkar att mixa soppan – mycket lättare.

Lördag: Sallad med halloumi, krutonger & senapsvinägrett
Man kan väl inte äta sallad på hösten… Jodå, det går ganska bra. Ät den till lunch eller när du bara vill ha något lätt till middag. Eller kombinera den med något annat – en ostbricka och frukt, kanske.

Söndag: Kyckling med ugnsrostade grönsaker, oliver & feta
Smakrik och praktisk kyckling där både fågel och grönsaker lagas på samma plåt i ugnen. Men hoppa över den rosé som receptet talar om. Kanske ett lättare rödvin från Italien – om du vill ha vin.

Veckans efterrätt: Fräsch äppelsorbet med calvados
Den här efterrätten åt jag första gången på en rastaurant i en by i Alsace. En artrosmärkt gammal kvinna vaggade fram med maten. Hennes ännu aldre man stod för köket. Men laga efterrätt, det kunde de.

Här hittar du fler veckomenyer med Medelhavskost.

Frittata di spaghetti – smakrik omelett med pasta

12 måndag Okt 2020

Posted by in fläskkött, huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , , ,

Det kan väl inte bara vara hemma i vår kyl som det ofta står lite överbliven pasta. Och så står den kvar, och står kvar. Och till slut slänger man den…

Spaghettifrittata är ett bra sätt att minska matsvinnet – och samtidigt får man en smakrik omelett på kuppen.

Men kom ihåg att man måste inte ha doktorerat i fornfransk fonetik för att ändra i det här receptet.

Lite skinka eller andra köttrester, passar bra i omeletten. En bit squash och en paprika som ligger och skrunklar sig i grönsakslådan, tryck ner dem i frittatan. Och vill du ha den vegetarisk – uteslut kött, såklart.

För det är ju faktisk en italiensk pytt i panna, alltså ett sätt att hand om rester.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
7 ägg
1 dl mjölk
salt & svartpeppar
olivolja
1,5 dl riven ost
200 – 300 g kokt spaghetti eller annan pasta
250 g körsbärstomater
salami eller skinka, kanske 50 – 70 g

Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader. Klipp sönder spaghettin i mindre bitar. Riv osten och skär tomaterna i kvartar. Knäck äggen, häll i mjölk och riven ost. Salta & peppra. Vispa äggsmeten med en gaffel så gula och vita blandas.

Ta en stekpanna som tål ugnsvärme. Värm den med lite olivolja. Lägg i pasta och tomater. Häll äggblandningen över och toppa med salamiskivor.

Stek på medelvärme ett par minuter. Sätt in stekpannan i ugnen tills omeletten har stelnat, det tar så där en 15 minuter.

Ät & njut. Men ta inte i stekpannan utan grytlapp – den är brännande varm även när den står på bordet.

Provençalsk tomatfisk – och en tråkig nyhet

09 fredag Okt 2020

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, vardagsmat

≈ 4 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Vardagsmaten ska vara god – så där god så man tar lite till och blir sittande vid borden en stund och pratar om dagen som gått. Men den ska inte vara svettframkallade, varken för den som lagar maten eller för den som ska betala.

Jag tycker att provençalsk tomatfisk kvalar in på alla de kriterierna. Men det är inte alltid man får vara profet när man bor med två torsk-skeptiker.

Hustrun och 22-åringen, pratade visserligen när vi åt den här ugnsfisken. De lät bli att dissa torsken, så det blev en trevlig middag. Men de åt ganska små portioner…

Det här behövs till 3 – 4 personer:
600 g torsk eller annan vit fisk (filéer eller tunna ryggbitar)
500 g tomater
olivolja
salt & svartpeppar
1/2 dl ströbröd
1/2 dl hackad persilja
1 – 2 vitlöksklyftor
ev oliver

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Skiva tomaterna och olja en ugnsform. Lägg fisken i formen, salta & peppra. Lägg tomatskivorna på fisken (och kanske runt om). Tryck ner en liten näve oliver, om du vill.

Hacka persilja och blanda med ströbröd. Skala vitlök och pressa ner den. Blanda runt och strö sedan persiljeblandningen över tomaterna. Droppa över lite olivolja.

Sätt in fiskformen i ugnen och ugnsbaka tills den är klar, tar ca 15 – 20 minuter. Tryck lätt på fisken med ett finger – om den skivar sig fint och är vit i köttet så är den färdig.

Så var det bara det tråkiga kvar. Vår cockerspaniel Pontus finns inte mer. Till slut blev det för mycket sjukdomar för en gammal hund. Han slutade äta om man inte matade honom med bitar av leverpastej.

Men under nästan hela hans liv kommer han att gå till historien som en av de hungrigaste hundar som tassat runt – åtminstone i vårt hus. Varje gång man gick in köket kom han efter. Först glatt svansviftande, men efter en stund stod han bara där med en vädjande blick. ”Jag kan väl i alla fall få någonting”.

Det beteendet var lätt att ha överseende med. Värre var det med hans aptit…

En gång åt han upp en tub böcklingpastej – hela tuben, alltså – med både innehåll och metall. Den gången blev det två turer till djursjukhuset Blå stjärnan.

Men inte mycket gick upp mot mörk choklad som mellanmål. Han gick som en målsökande robot förbi allt – kex, ostar, mat – och tuggade i sig chokladen. Ju mer kakao, dessto bättre.

Och så blev det ännu ett par turer till Blå stärnan för att få bort nervgiftet ur hans kropp (choklad funkar som nervgift för hundar).

En gång, efter ett choklad-äventyr, fick han till och med övernatta på djursjukhuset för observation. När vi hämtade honom dagen efter kom han ut i köket, viftade på svansen och såg ut som ”Vad ska jag få äta nu då?”

Kokboken Livsviktigt & indiskinspirerad linssoppa

26 lördag Sep 2020

Posted by in huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , ,

Bild från Turkan förlag

Medelhavskost bygger på att man äter mer av frukt och grönt, mer baljväxter, nötter och olivolja. Sedan fyller man på med fisk och skaldjur, kyckling, ägg och lite mejeriprodukter. Men man är sparsam med rött kött och socker.

Det var den amerikanske forskaren Ancel Keys som hittade den hälsofrämjande maten i ett forskningsprojekt på 1950-talet. Han och hans forskarkollegor undersökte mathållningen i sju olika länder och fann att de som klarade sig bäst undan hjärtsjukdomar var människor i Grekland, Italien och Spanien som åt traditionell mat, alltså medelhavskost.

Det här och mycket annat berättar Mai-Lis Hellénius i Kokboken Livsviktigt. Hon är professor vid Karolinska i något så krångligt som kardio-vaskulär prevention, alltså hur man ska leva utan att få hjärtproblem och andra välfärdssjukdomar. (Med den titeln är det inte så underligt att hon kallar sig ‘livsstilprofessor’).

På sådär en 50 sidor berättar hon om varför medelhavskost är bra; hon ger en faktabakgrund till hur allt hänger ihop. Men hon berättar också om människor och egna matminnen.

Nu vore den här boken ganska trist som kokbok om det inte vore för resten – omkring 120 sidor – med riktigt bra recept, sådana som man blir sugen på när man läser om dem.

Själv låg jag på soffan och läste Livsviktigt när jag kom fram till receptet som Mai-Lis Hellénius kallar Kryddig linssoppa med mynta. Då såg jag plötsligt mathimlen öppna sig, och att jag inte skulle klara en minut till utan den soppa som jag här döpt om till indiskinspirerad linssoppa.

Jag grejade runt med smaksättningen för att den skulle passa mina smaklökar – strök mynta, men lade till vitlök och spiskummin. Men i huvudsak är det här Mai-Lis Hellénius recept.

Ska kanske lägga till en sak. Det här är inte en bok för hälsofanatiker som lever på potatisavkok och okokta linser. Tvärtom så finns där massor med recept på kyckling cacciatora och laxburgare, nässelsoppa och vitello tonnato på rostbiff.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
1 lök, gul eller röd
olja
2 msk mild curry, t ex Madras
1 tsk spiskummin
1 kanelstång
2 vitlöksklyftor
1 burk tomater, hela eller krossade
0,9 l vatten + 2 tärningar grönsaksbuljong
salt & svartpeppar
5 – 6 dl kokta linser
ev 1 tsk honung

Gör så här:
Skala och hacka löken. Skala vitlöken och finhacka den. Klipp sönder hela tomaterna med en sax direkt i burken.

Fräs löken i olja. I med curry, spiskummin och vitlök, och fräs tills rummet fylls av dofterna. Häll på tomater, vatten & buljongtärning + ev honung.

Koka 20 minuter. Vispa gärna sönder tomat och lök med en vanlig visp. Häll i linserna och koka ett par minuter till.

Linserna som jag använde var egenkokta belugalinser som jag hittade i frysen. De svarta belugalinserna är fantastiskt smakrika, men uppriktigt sagt ger de vansinnigt ful mat. De färgar liksom maten svart-brun – så vill du ha snyggare mat ska du nog satsa på till exempel röda linser.

Måtten i receptet är också ovanligt ungefärliga. Jag tänkte inte från början att det här skulle bli ett blogginlägg.

En sak har jag aldrig fattat med recept som ska vara hälsosamma: varför är det så små portioner? Ja, jag fattar att det är bra att inte äta för mycket, men vem blir mätt på den mat som anges i receptet?

Mai-Lis Hellénius tycker att den här linssoppan ska räcka till 6 personer…

Men vänta här. Det betyder att varje person får 1,6 dl vätska och en sjättedels burk tomater, en dryg deciliter kokta linser och en sjättedels lök. Vem fan blir mätt på det?

Inte jag i alla fall. Men det kanske är därför jag ser ut som jag gör…