Coq au vin – gryta på tupp eller stor kyckling

03 torsdag Dec 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fransk mat, gryta, huvudrätt, kyckling, mat

Etiketter

fransk mat, gryta, huvudrätt, kyckling & fågel

Det var i Royan på franska Atlantkusten som vi åt riktig Coq au vin första gången. Vi var mycket yngre den gången när vi en ljummen sommarkväll travade in på en restaurang. Vi letade i menyn efter något välbekant. Kycklinggrytan Coq au vin kände vi till, så den tog vi.

Men in på bordet kom en mörk, smakrik gryta med kraftigt, nästan grovt kött. Vi diskuterade en stund om det kanske var lamm vi åt.

Till slut frågade vi på knagglig franska:

– Ursäkta, men detta vara tupp?

Servitrisen log stort och sade ”Oui, hönans man”, samtidigt som flaxade med vingarna som en höna och trädde på sig en fiktiv vigselring.

De andra gästerna smålog lite åt uppvisningen.

Den grytan har jag försökt laga här hemma. Men jag erkänner; jag fuskade lite. Jag hittade ingen tupp, så jag tog långsamväxande eko-kyckling istället. Fördelen är att den ekologiska kycklingen slaktas vid högre ålder och har därför mycket mer smak – sedan är det bra för kycklingen och miljön också.

Det här behövs till 3 personer:
1 pkt tärnad bacon, 140 g
900 g kycklingdelar – eller ½ tupp i bitar
olivolja
salt & svartpeppar
½ msk torkad timjan (eller mer franskt: en bunt med persilja och färsk timjan)
2 vitlöksklyftor, skalade
1 msk tomatpuré
½ flaska inte alltför strävt rödvin
1 dl vatten + ½ msk vetemjöl
1 gul lök
1 morot
250 g skogschampinjoner
kinesisk soja efter tycke och smak

Gör så här:
Skala och hacka löken. Skölj eller torka av svampen och skiva den. Skala och tärna moroten i små bitar.

Stek bacon i en tjockbottnad gryta. Ta upp och häll i lite olivolja. Bryn kycklingbitarna eller tuppbitarna. Låt löken steka med på slutet. Salta, peppra & strö över timjan. Pressa i vitlöken och tryck i tomatpuré. Häll i vinet. Vispa ut vetemjöl i vatten och häll i det också.

Låt grytan koka i 35 – 60 minuter beroende på köttets ålder.

Stek svampen i bara lite olja. Häll på lite mer olja när vätskan kokat in. Salta & peppra. Lägg i moroten och stek tills svampen fått lite färg och moroten börjat mjukna. (Stekt morot är mycket godare än kokt!)

Låt bacon, svamp och morot koka med i grytan den sista kvarten. Häll i några droppar soja och smaka – kanske några droppar till…

Jag kollade lite recept innan jag satte i gång i köket. Som vanligt sökte jag på franska recept på nätet och som vanligt förstod jag långt ifrån allt. Det blev till att trycka på Google translate – ibland en räddare i nöden, men minst lika ofta en humorhöjare.

Jag hittade ett trevligt men krångligt recept med marinerad tupp. Så här stod det i den svenska översättningen:

”Tillagningstid: 120 minuter
Ingredienser (8):
– 1 kuk av cirka 3 kg hackad…”

Blev visst lite fel där…

Gratinerad strömming med fänkål & Pernod

01 tisdag Dec 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, smårätt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, klimatsmart, smårätt

Det finns en gammal journalistmyt som säger ”kolla aldrig en bra story, då kanske den spricker”. Ungefär så känner jag mig nu. Jag hade ju kommit på en ny maträtt.

Så här var det:

Jag gick ganska länge och funderade på att gifta ihop strömming med fänkål & Pernod. Allt är så sydfranskt. Pernod – eller pastis som drycken egentligen heter – är den traditionella provencalska aperitifen. Fänkål brukar hänga ihop med fisk i grytor och soppor. Bägge har de en trevlig anissmak; då borde de väl funka bra ihop.

Ja, det klar strömming är inte så franskt, men det är ganska nära medelhavsidealet sardiner.

Häromdagen tog jag strömmingen ur båten – nåja ur fiskhandlarens is-disk – och satte igång. Skivade fänkålen, stekte den – och gratinerade allt tillsammans med Pernod och citron.

Och det blev så där milt anissmakande som det borde. Pernod och fänkålen kompletterade varandra. Jag var väldigt nöjd och tänkte att nu skulle jag skriva om maträtten som Frankrike glömde bort att uppfinna.

Men så gjorde jag det som journalisthistorien sade att man inte ska göra. Jag kollade fakta.

Med ganska bristfälliga kunskaper i franska skrev jag in ” sardine gratin pastis” i sökfältet på Google – och vips så radade massor av recept på sardiner med Pernod/pastis upp sig på skärmen.

Men jag var först med att komma på rätten – i alla fall här hemma.

Det här behövs till 4 personer:
700 – 800 g strömming eller färska sardiner
2 fänkål
olivolja
salt & svartpeppar
1 citron, saften
5 cl Pernod (eller annan pastis)
½ dl hackad persilja
1 dl ströbröd

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Dela fänkålen och skär bort rotstocken + kanske toppen av ”fänkåls-rören”. Skiva tunt. Stek i olivolja tills den börjar mjukna. Salt & peppra.

Klipp bort ryggfenan från strömmingen.

Olja två ugnsformar. Bottna dem med fänkål och lägg strömmingen över (ev lite på varandra). Pressa över citron och häll på Pernod. Salta ganska rejält och kör några varv med svartpepparkvarnen. Strö över persilja. Toppa med ströbröd.

Gratinera i ugnen i 10 – 15 minuter. Strömmingen ska ha fin färg och vara helt tillagad.

Jag åt och var nöjd. Hustrun rynkade pannan och ville inte ha mer. Men hon gillar ju varken Pernod eller fänkål, så det är kanske inte så konstigt.

Egoistiskt sett så gjorde det inte så mycket – det blev ju mer strömming till mig…

Men nu jag är ingen omöjlig människa. Jag känner till hustruns böjelser och hade gjort en egen form till henne – utan fänkål och pastis.

Sardines gratinées blir gratinerad strömming

14 onsdag Okt 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, vardagsmat

≈ 2 kommentarer

Etiketter

fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, klimatsmart, vardagsmat

Medelhavsfisken sardin kan man inte hitta i Sverige, i alla fall inte färsk. Men det gör inget, strömming är ett gott alternativ.

Man lägger fisken i en form, häller på vin och lite citron. Ströbröd på toppen.

Och 10 – 15 minuter senare tar man fram en gratäng med saftig strömming som fått lite syra av vin och citron – plus en skorpa av knaprigt ströbröd. Enkelt och gott.

Det här behövs till 4 personer:
700 g strömmingsflundra
olivolja
salt & svartpeppar
1 dl torrt vitt vin
½ citron, saften
1 dl hackad persilja
drygt ½ dl ströbröd

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Olja en stor eller två vanliga ugnsformar.

Klipp bort ryggfenan på fisken. Lägg dem omlott (lite på varandra) i formarna. Häll på vinet, pressa över citron. Krydda på ganska bra med salt & så lite svartpeppar. Strö över hackad persilja. Toppa med ströbröd.

Skjut in i ugnen i 10 – 15 minuter. Fisken ska vara genomstekt och gratängen ska ha fin färg. Klart.

Gärna några citronklyftor som man pressa över när man äter.

Vi åt den gratinerade strömmingen med potatismos och kokta ärtor. Hustrun tog en tugga, blundade och förflyttades tillbaka till barndomens kök. Här pratar vi om comfort food.

Till maten drack vi en pilsner. Det funkade utmärkt, kanske mest för att vinet hade förångats till en liten syrlig touch. Men annars brukar receptmakare tycka att man ska dricka sydfransk rosévin till gratinerade sardiner.

Tourain – mustig fransk tomatsoppa

11 söndag Okt 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fransk mat, huvudrätt, mat, smårätt, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

förrätt, fransk mat, huvudrätt, klimatsmart, smårätt, soppa, vardagsmat, vegetariskt, Vin- & kokbok

Fransk löksoppa känner nästan alla till. Men löksoppans kusin, den smakrika tomatsoppan Tourain har nog få hört talas om. Det är synd för det här handlar om fransk husmanskost av bästa slag.

Det är nästan så man känner sig som en fransk bonde som har sparkat av sig stövlarna i hallen, gått in i bondköket och ska sätta skeden i den gratinerade soppan. Där drar han in lukten av lök, tomat och varm ost. Häller upp lite lantvin i ett Duralex-glas och låter soppan värma nu när hösten blivit kall och regnig…

Ja, ja, jag ska sluta fantisera om livet i Frankrike. Här kommer receptet.

Det här behövs till 4 personer (eller 3 hungriga):
4 schalottenlökar
olivolja
salt & svartpeppar
900 g mogna & smakrika tomater, t ex körsbärstomater
4 vitlöksklyftor
1 liten näve färsk timjan, hackad
1 l (svag) kycklingbuljong
1 dl vatten + 1 msk vetemjöl
2,5 dl riven gruyère eller lagrad Herrgård
10 skivor baguette

Gör så här:
Sätt ugnen på 250 grader. Skala och hacka löken. Dela tomaterna, tryck ut kärnorna. Skär tomatköttet i små bitar.

Fräs löken i olivolja. Salta & peppra. Lägg i tomatbitarna, pressa i vitlöken. Fräs en stund till. I med kycklingbuljong och timjan. Vispa under tiden ut vetemjölet i vatten – och häll i. Koka i 30 minuter. Späd med lite vatten om soppan blir för tjock. (Om man vill kan man vispa soppan för en slätare konsistens).

Skär baguette-skivorna i mindre bitar. Stek dem i olivolja.

Häll upp i skålar eller tallrikar. Strö över brödkrutongerna. Toppa med riven ost.

Gratinera i 5 minuter. Akta så det inte bränns.

Den som är noga skalar tomaterna. (Skär ett kryss i tomaterna. Doppa dem i kokande vatten och dra av skalet.) Jag tycker man med lugnt samvete kan hoppa över den delen. Dessutom blir soppan mycket mer rustik med skal…

Jag har inte följt receptet, men inspirationen till soppan kommer från Det franska köket av Susi Piroué. Det är en grundkokbok med recept från olika franska regioner, utgiven av Ica-förlaget för en 10 år sedan. Skulle du hitta ett bortglömt exemplar någonstans, så köp den. Det är den värd.

Rillette de porc – förrätt i en liten kruka

14 måndag Sep 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in buffé, fläskkött, fransk mat, mat, smårätt

≈ 4 kommentarer

Etiketter

buffé, förrätt, fläsk, fransk mat, smårätt

Det är något visst med förrätter. Man slår sig ner vid bordet, känner att man är lite hungrig. Börjar plocka till sig… Några blanka oliver, lite salami. Kanske soltorkade tomater, inlagda grönsaker, cornichon och lite paté.

En av de rätter som gör sig på just det förrättsbordet är Rillette de porc. Det är fläskkött som tillagats i 4 – 5 timmar och får en alldeles ljuvligt len smak och konsistens.

Det här behövs till en riktigt stor sats, halvera den gärna:
1 kg fläskkarré
några klickar smör
salt & svartpeppar
4 vitlöksklyftor, skalade och skivade
en rejäl näve färsk timjan
2 lagerblad
2 dl vitt torrt vin
vatten

Gör så här:
Sätt ugnen på 150 grader. Skär karrén i grytbitar. Ta en gryta som tål ugnsvärme. Lägg ner karré, smör, vitlök, lagerblad och timjan (bundet till ett knippe om du vill). Salta & svartpeppra på ganska bra. Häll på vinet och vatten så att det täcker. Lägg på locket.

Ställ in grytan i ugnen i 3,5 timmar. Rör om någon gång ibland.

Ta ut grytan. Sätt den på en platta och sjud utan lock i 45 – 60 minuter – akta så det inte blir torrt – tills köttet är så mört att det faller sönder när du petar på det.

Plocka upp lagerblad och timjan. Sila av vätskan. Ta en elvisp och vispa tills köttet är finfördelat, späd med den avsilade vätskan till en paté-konsistens. (Förmodligen behöver du all vätska).

Lägg ner i väl rengjorda krukor. Tryck bort luften och häll på en skvätt olivolja så håller rilletten bättre. Den modiga kan smälta ister och använda det som ett lock i konserveringsburkar. (Själv gör jag den enklare varianten.)

Rillette är inte helt lätt att sälja in. När jag stod i köket och grejade med maten kom 17-åringen förbi och frågade vad jag gjorde.

– Rillette, svarade jag

– Du gör alltid så konstiga saker! sa han.

Hustrun kom också förbi och deklarerade att hon inte gillar pulled pork. Förmodligen hade jag försökt förklara rillette med att den tillagas på ungefär samma sätt.

Men senare slog vi oss ner vid matbordet. Hällde upp lite vin, det var ju helg. Och så tog alla lite rillette.

– Gott, sa hustrun och log med hela ansiktet.

– Hmm, inte så illa, sa 17-åringen. (Det är ungefär så mycket beröm man kan få från honom.)

Bagna cauda med rödbetor & lök, bönor & morötter

22 lördag Aug 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fisk & skaldjur, fransk mat, mat, smårätt, tillbehör

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

förrätt, fisk & skaldjur, fransk mat, smårätt, tillbehör

Varit och skördat i landet? Eller är det grönsaksdisken på Ica som har fått släppa ifrån sig morötter, rödbetor och andra färska grönsaker?

Oavsett vilket, så funkar den smakrika såsen Bagna cauda bra. Olivolja, smör, vitlök och sardeller ger en salt skjuts till vanliga kokta grönsaker och primörer.

Här serveras de al dente-kokta med varm sås. Men om man vill kan man ha bagna cauda i en fondue-gryta och dippa grönsakerna.

Det här behövs till 4 personer (som förrätt):
2 msk smör
2 – 3 finhackade vitlöksklyftor
1,5 dl olivolja
1 burk sardeller (ca 50 g)

Grönsaker efter tycke och smak:
t ex 4 – 8 små rödbetor, 4 lökar, 4 morötter, ett par nävar vaxbönor eller haricot vert…

Gör så här:
Skala och hacka vitlöken superfint. Smält smöret på låg värme och lägg i vitlöken. Låt den smälta på låg värme tills den är genomskinlig. Späd med olivoljan tills allt är varmt.

Skölj och finhacka sardellerna – eller mosa dem med en gaffel. Lägg ner dem i oljan och låt dem smälta tills såsen har blivit ”redd” av sardellerna.

Om man vill kan man mixa såsen, men ta det lugnt med den heta oljan.

Ansa och koka grönsakerna. Ät dem med den varma sardell-såsen.

Bo Holmström, du vet han från Solens mat, berättar att rätten kommer från bergsbyarna på gränsen mellan Frankrike och Italien. Där drog förr ambulerande försäljare runt och sålde sardeller. Och så kom det sig att bergsbönder hade Medelhavsfisk som bas för bagna cauda.

I en del recept, till exempel Bo Hagströms, vänder man ner ett par matskedar crème fraiche i såsen. Jag har aldrig provat den varianten, men förmodligen ger det en avrundad och lite mildare sås.

Bondesallad från Alsace med ägg, ost & korv

17 måndag Aug 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in buffé, fransk mat, huvudrätt, mat, sallad, vardagsmat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

buffé, fransk mat, huvudrätt, sallad, vardagsmat

Visst är det lite löjligt. När man är ledig kan man kosta på sig hur mycket extra som helst.

I alla fall här hemma brukar vi säga saker som: ”Vi grillar ikväll, vi är ju lediga.” Eller ”Ska vi ha ett glas vin till maten, vi är ju i alla fall lediga.” Och inför kvällstandborstningen brukar jag tänka ”Jag hoppar över tandtråden, jag är ju ledig.”

Men sedan när man börjar jobba är det som om hela världen trillar ner i huvudet på en. Upp på morgonen, ordnade och nyttiga matvaror – och fan tar den som hoppar över tandtråden. Då kommer tandhygienisten och ta dig.

Jag tror det är läge att tänka tvärt om. När man börjar jobba ska man vara extra snäll mot sig själv. Det är då man ska säga ”Vi grillar ikväll, vi har ju börjat jobba!”

Eller också gör man en god sallad och dukar fram den på balkongen eller uteplatsen – och njuter av smakbrytningen mellan senapsvinägretten och den rökta korven.

Är du misstänksam mot korv i sallad, så gör en Salade de Lyon med rökt bacon istället.

Det här behövs till 3 personer:
1 påse blandad sallad, t ex Provencalsk
½ ask körsbärstomater
½ gurka
3 ägg
125 g gruyère eller lagrad herrgård
150 g strasbourg-korv eller annan god korv med bra köttinnehåll. T ex prinskorv, wienerkorv…

Senapsvinägrett
1 msk mild vinäger, t ex vit balsamvinäger
3,5 msk olivolja
lite fransk senap, kanske 1 tsk
lite salt & svartpeppar

Gör såg här:
Hårdkoka äggen, dela dem i kvartar. Stek korven och dela den i långa strimlor. Tärna gurkan, skär tomaterna i kvartar och osten i långa stänger.

Blanda ihop vinägretten. Smaka dig fram hur mycket senap du vill ha. Lägg upp allt på ett fat.

Sätt dig ute i solen och ät middag. Sommaren verkar ju ha återvänt.

Tänk tanken: ”Man kanske skulle ha en pilsner till maten, vi har ju i alla fall börjat jobba.”

Salade niçoise- tonfisksallad på riktigt

05 onsdag Aug 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, sallad, smårätt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, klimatsmart, sallad, smårätt

Vi bor i Saint-Lô, en liten stad i västra Normandie. Havet finns på flera håll. Det är fyra mil till Arromanches på den normandiska nordkusten, fyra mil till Agon-Coutainville i väster – just där Atlanten börjar och det bara är några små engelska kanalöar innan havet sträcker ut mot Nordamerika.

Under de varma dagarna åker vi till stränderna. På kvällarna letar vi efter fransk mat som svarar mot heta dagar och ljumma kvällar. Naturligtvis kommer vi på Tonfisksallad, Salade nicoise, gjord på stekt tonfisk. Men vi fegar ur lite och köper fryst fisk – tonfisken ska ju gärna ha en rå kärna, då är det bra att den varit fryst.

Det här behövs till 4 personer:
4 portionsbitar tonfisk à 125 g
4 – 5 mogna tomater
olivolja
salt & svartpeppar
1 – 2 milda, gula lökar
ett par rejäla nävar gröna bönor
ett gäng små rädisor
4 ägg
god sallad, gärna lite besk
1 burk sardeller
svarta oliver efter tycke och smak

Vinägrett
1 del vinäger eller pressad citron
3 delar olivolja
salt & svartpeppar
pressad vitlök om man vill

Gör så här:
Skölj tomater och rädisor, skala löken. Snoppa bönorna. Skiva lök, tomater och rädisor om de är stora.

Koka ägg och bönor. Blanda ihop vinägretten. Stek tonfisken i olivolja – stek så att det finns en rå kärna i fisken, men låt den ligga kvar i pannan så tillagas den på eftervärmen.

Lägg upp allt på tallrikar eller ett fat. Skeda över vinägretten.

Jag har aldrig lärt mig franska, har i alla fall aldrig läst det i skolan. Men jag kan så pass mycket så jag kan göra mig förstådd när jag beställer mat. Värre är det med de franska recepten. Då får jag förlita mig på Google translate.

Det blir några komiska google-översättningar när jag letar inspiration till Salade nicoise. Men salladen från Nice är egentligen som köttbullar; det finns lika många recept som det finns kockar.

Själv är jag svag för det salta och beska. Kapris tycker jag funkar bra – eller som här rädisor.

Om nu inte Google translate lurat mig. ”Radis” kanske betyder något annat är rädisa…

Rödspätta från Normandie

31 fredag Jul 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in cider, fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

cider & dryck, fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt

Om man kör ett par mil söderut från badorten Arromanches kommer man djupt in i det normandiska landskapet. Där – bland kossor och äppelträd – bor vi i ett lånat hus ett par veckor.

Vädret tror att det ska vara som i Sverige. Kyla och regn. Men nu har det äntligen börjat spricka upp. Det är svalt, men med en klart lysande sol – ungefär som en augustidag med klarblå himmel.

På Carrefour knatar vi runt med kundvagnen. Cider och crème fraiche är givet, vi är ju i Normandie. Men på fiskavdelningen blir vi tveksamma. Till slut kommer vi hem med ”skalad” rödspätta. Fisken är flådd, men ryggbenet sitter kvar. Av det gör vi Rödspätta från Normandie, idén bygger på franska recept om hur man lagar plattfisk i den här delen av landet.

Det här behövs till 4 personer:
4 ganska stora rödspättor med ryggbenet kvar (eller ca 700 g filé)
2,5 dl crème fraiche, inte lättvarianten
2,5 dl torr, fransk cider
salt & vitpeppar
lite fransk senap, kanske 1 tsk

Gör så här:
Koka upp crème fraiche och cider i en stor traktörpanna. Krydda med salt & peppar. Smaka av med lite fransk senap.

Salta & peppra fisken. Lägg ner den i traktörpannan. Sjud på svag värme tills fisken är klar, ca 8 – 9 minuter. Lyft upp med hålslev så inte fisken går sönder.

Ät & njut tillsammans med god cider i glaset.

Om man har rödspättafiléer så kan man rulla ihop dem och sjuda dem på samma sätt. Eller också lägger man spättarullarna i en ugnsform, häller den varma såsen över och kör dem i ugnen tills fiskköttet är vitt och rätten är klar.

Bürebrot – smakrikt bondbröd från Alsace

15 onsdag Jul 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fransk mat, matbröd

≈ 5 kommentarer

Etiketter

fransk mat, matbröd

Saftigt och smakrikt – och med en knaprig kant. Det vore synd om Bondbröd från Alsace bara hamnade i franska munnar.

Så ta en paus från sommaren – gärna en regnig dag – rör ihop degen, grädda och vänta lite. Sedan är det bara att smöra brödet och ta en tugga.

Om du vill så finns en uppdaterad version i Bürebrot II. Klart smakligt, om jag får säga det själv.

Det här behövs till 2 mindre bröd:
½ pkt jäst
2 msk olja
7,5 dl ljummet vatten
3 dl rågmjöl, t ex finmald fullkornsråg
1 dl grahamsmjöl
12 – 12,5 dl vetemjöl special
knappt 1 msk salt

Gör så här:
Smula ner jästen i en bunke. Häll på olja och lite ljummet vatten. (Ska varken kännas varmt eller kallt när man sticker ner ett finger i vattnet). Rör så att jästen löser sig. Häll på resten av vattnet.

Häll i mjölet lite i taget och saltet mot slutet. Börja med råg och graham. Rör/bearbeta degen med en träsked/trägaffel till det är en smidig deg som släpper från kanterna och inte är alltför kletig.

Låt degen jäsa under en bakduk i 1,5 timmar.

Sätt ugnen på 250 grader. Sätt in en skål med vatten längst ner i ugnen.

Stjälp upp degen på en väl mjölad skiva/bakbord. Ta mjöl på händerna, dela degen i två delar och knåda de lite. Forma två bröd. Lägg dem på en bakplåt med bakplåtspapper. Låt jästa 30 minuter under bakduk.

Grädda först i 10 minuter på 250 graders värme. Sänk värmen till 200 grader och grädda färdigt, ca 20 minuter till. Bröden är färdiga när de har bra färg och det låter ihåligt när man knackar dem i botten.

Låt svalna på galler utan bakduk.

Degar med rågmjöl blir kletiga, därför innehåller det här receptet lite graham. Det finns inte i franska recept – annars är det här ganska likt de varianter jag har sett.

Jo, det var en skillnad till. En del fransmän tycker att man ska baka det här brödet på det krångliga sydeuropeiska sättet där man gör en grop i mjölet och trycker ner jäst och vatten. Det verkar knepigt tycker jag. Lättare då att göra som vanligt.