Grillade hamburgare fyllda med feta

Etiketter

, ,

grillade hamburgare med feta

Grillade hamburgare är godast, det vet till och med Burger King. Men om du fixar dem själv, så blir de ännu godare.

Här är ett recept där man stoppar in tärnad feta i köttfärsen. Resultatet är saftiga och lättgillade hamburgare.

Det här behövs till 2 personer:
400 g nötfärs
ca 40 g fetaost (drygt en fjärdedel av ett pkt)
ordentligt med salt & peppar

Gör så här:
Tänd grillen. Skär fetan i små tärningar.

Dela köttfärsen i fyra lika delar. Forma varje del till en liten boll. Tryck in lite feta i bollen och forma till hamburgare. Salta & peppra.

Lägg hamburgarna gärna i ett galler eller halster. Annars kan det bli lite pyssligt att flytta runt dem på grillen.

Grilla på direkt värme i ca 10 minuter. Vänd och flytta runt burgarna.

Vi åt feta-burgarna med klyftpotatis, tomatsallad och santorini-röra. Det var en ljummen försommarkväll på uteplatsen. Det var grillad mat och ett glas vin. Då finns det faktiskt inte mycket att klaga på…

Santorini-röra

Etiketter

, , , ,

santorini röra

Feta mixat med chili, paprika och tomat. Santorini-röra är en fräsch och läskande dip/röra som passar bra till grillat kött. Vi åt det till grillade hamburgare. Gott.

Man kan också ha den som en dip till grönsaker eller chips. Men man kan också rosta ett par skivor baguette, lägga Santorini-röra på brödet och slå sig ner i sommarskymningen med ett glas rosé. Inte heller så dumt…

Den här röran kommer från Kristine som bloggar på nammenamnansen.com. Men hon gjorde den på soltorkade tomater. Den blir nog lite mer smakrik. Jag måste bara testa den varianten också…

Det här behövs till 3 personer:
½ röd paprika
½ röd chili
1 tomat, urkärnad (eller 4 soltorkade tomater)
½ pkt feta (75 g)
2 – 3 msk olivolja
salt & ganska mycket svartpeppar

Gör så här:
Skölj, halvera och kärna ur paprika, tomat och chili. Skär paprika och tomat i bitar, och chili i småbitar. Dela fetan i mindre bitar.

Lägg allt i en mixer. Häll i en liten skvätt olivolja. Mixa. Salta & peppra.

Tomatsallad – det enklaste är det godaste

Etiketter

, , ,

tomatsallad

Ibland är det enklaste också det godaste. Riktigt mogna tomater, mild lök och en vinägrett gjord på vit balsamvinäger. Mums.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
4 – 5 tomater, skivade
2 schalottenlökar, skalade och tunt skivade (eller annan mild lök)
6 – 10 blad basilika, i mindre bitar
svartpeppar

Vinägrett
1 del vit balsamvinäger
2 delar olivolja
salt & peppar efter smak

Gör så här:
Skiva tomat och lök. Lägg upp på ett fat med basilika och lite svartpeppar.

Blanda vinägretten och häll den över.

Ät & njut. Nu är det nästan sommar.

Torskfilé med serranoskinka & senapskryddad crème fraiche-sås

Etiketter

,

torsk m serranoskinka o creme fraichesås2

Ta en bit torskfilé, dela i bitar och slå in i serranoskinka. Det är ett ovanligt lyckat sätt att hantera fisken. Skinkan ger torsken sälta; torsken blir saftig och ”skivig” av den skyddande skinkan.

Hustrun såg ovanligt glad ut när hon satt mitt emot och åt middag.

– Det här var gott, sa hon – tog en tugga och fortsatte med att berömma crème fraiche-såsen,

Och man vill ju inte säga emot sin hustru, i alla fall inte när hon berömmer den mat man just lagat…

Det här behövs till 3 personer:
600 g torskfilé
ca 10 skivor serranoskinka eller parmaskinka
lite salt & vitpeppar
olivolja

Crème fraiche-såsen:
ca 1,5 dl crème fraiche
ca 3 tsk fransk senap
lite salt, svartpeppar & cayennepeppar

Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader.

Dela torskfilén i bitar, antingen portionsbitar eller också mindre. Salta & vitpeppra lite, skinkan är salt i sig själv. Slå in fiskbitarna i skinkskivorna.

Lägg fiskpaketen i en oljad ugnsform i kanske en 12 – 15 minuter. Jag brukar titta efter när fisken är vit och ogenomskinlig. Då är den klar.

(Maj-Britt Aagaard på bloggen Spiselandslaget har ett helt oemotståndligt sätt att beskriva när fisken är klar. Så här skriver hon: ”Torsken skal stekes ca 12-15 minutter på 175 grader varmluft, til den flaker pent når du dulter til den med en gaffel.”) Följ det rådet, så kan det inte gå fel.

Blanda crème fraiche med senap och kryddor. Smaka dig fram, jag tycker såsen ska ha en frisk smak av crème fraiche och en lätt brytning av senap och pepparsting. Men man kan krydda den mer om man vill.

Ät med potatis och kokta ärtor – om man inte vill göra rätten mer medelhavsinspirerad. Då kan man tänka sig tomatsallad, oliver och bröd till torsken.

Pasta med champinjoner, spenat & crème fraiche

Etiketter

, , , ,

Skogschampinjoner och vitlök, spenat och crème fraiche… Det är goda ingredienser, som tillsammans ger en mustig och riktigt god pastasås.

Dessutom är det ganska billigt och ganska enkelt att fixa till – med andra ord: en bra vardagspasta.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
400 g skogschampinjon (eller annan svamp), sköljd/avtorkad och skivad
olivolja
2 schalottenlökar, skalade och hackade
4 vitlöksklyftor, skalade och tunt skivade
300 g spenat
ganska mycket salt & vitpeppar
1,5 dl crème fraiche

Någon pasta som du gillar

Gör så här:
Sätt på pastavattnet och koka pasta.

Fräs svampen i bara lite olivolja. Lägg efter en stund ner lök och vitlök, fräs tills vätskan kokat in. Salta & peppra ganska rejält.

Häll kanske i en liten skvätt olja till. Lägg ner spenaten och fräs tills vätskan kokat in. Kolla om det behövs mer salt & peppar, spenat tycks ”äta upp” kryddor… Häll till sist i crème fraiche. Blanda runt.

Lägg upp pastan på tallriken, toppa med pastasåsen. Visst är svamp och spenat gott ihop…

Grillad högrevskärna med kryddig apelsinglaze

Etiketter

, , ,

grillad högrevskärna m apelsinglaze

Har du tänkt på att grillen funkar som en magnet? Det är där man samlas; det är där man pratar. Igår kom några kompisar över på mat. Naturligtvis blev det trångt runt grillen.

Jag tror det är drömmen om ett annat liv. En mild kvällssol. En fräsande köttbit på grillen och ett glas vin i handen. Ett samtal vänner emellan…

Det är bilden av det goda livet.

Men livet blir inte riktigt gott utan något att äta – i alla fall om du frågar mina smaklökar som alltid verkar vara på jakt efter något nytt att äta. Igår var det dags för högrevskärna med kryddig apelsinglaze.

Högrevskärnan är den bästa delen av högreven. Den säljs också under namn som grillstek och luffarstek. Det är saftigt, smakrikt kött. Ungefär som entrecote, men ganska mycket billigare – och okej då, lite segare är det.

Glazen ger en aromatisk, lite fruktig smak, som gifter sig riktigt, riktigt bra med röksmaken från grillningen.

Det här behövs till 4 personer:
800 – 900 g högrevskärna – eller entrecote – i skivor
salt & peppar

Glaze
1 msk olja
1 msk cayennepeppar
1 msk nymald svartpeppar
1 citron, rivet skal
3 dl pressad apelsin
2 msk äppelcidervinäger eller annan vinäger
2 msk honung

Gör så här:
Börja med glazen. Fräs cayennepeppar och svartpeppar i oljan. Lägg i det rivna citronskalet (OBS bara det gula, det vita skalet är beskt). Häll i apelsin, vinäger och honung. Koka glazen tills mindre än hälften återstår och den blir lite simmig. Låt den svalna.

Tänd grillen. Lägg fram köttet, så det får rumstemperatur. Salta & peppra. Grilla köttet på direkt värme, alltså rakt över briketterna. När köttet är nästan klar penslar du med glazen.

Gästerna pratade, åt & såg nöjda ut. Jag tror inte bara det var vinet och sällskapet som gjorde dem nöjda; den grillade högrevskärnan var riktigt, riktigt god.

Inspirationen till rätten kommer från kokboken Grillat – ur Allt om Mat, men där marineras entrecote i currymarinad. Det fick mig lite skeptisk, så jag stökade runt i receptet och hittade på en egen – och mindre söt – apelsinglaze.

Grilltips – lägg ananas på eftervärmen

Etiketter

,

Ett användbart tips för grillen är att lägga en ananas på eftervärmen. Grillvärmen ger en sötare och mer smakrik frukt. Det blir en fräsch och god avslutning på en grillmiddag.

När grillningen är färdig lägger du på grillocket, så att inte briketterna hinner brinna ut. Strax innan det är dags för efterrätt skär du en ananas i åtta klyfter. Ta bort rotstocken och det gröna, men behåll skalet.

Grilla frukten i några minuter. Om det är mycket värme kvar kan man till och med fixa snygga grillrutor på ananasskivorna.

Sedan är det bara att äta & njuta.

Spetskålssallad med honung & fransk senap

Etiketter

, , , ,

Spetskål är en sorgligt bortglömd kålsort, som brukar gömma sig ganska långt in i grönsaksdisken. Det är synd, för här pratar vi om en fräsch, mild grönsak som är god och lätt att variera. Smaken påminner om sommarkål, alltså den första mjälla primör-vitkålen.

En sallad på strimlad spetskål blir smakrik och aromatisk – det är ungefär så långt bort från trist, ättikssmakande pizzasallad man kan komma. Kryddas salladsdressingen med honung, fransk senap och vitlök, så kickar i alla fall mina smaklökar igång.

Prova själv – det är verkligen överraskande gott!

Det här behövs till 4 personer:
½ huvud spetskål

2,5 msk oliv- eller rapsolja
1 msk vit balsamvinäger
1 liten vitlöksklyfta, skalad
1 – 2 tsk fransk dijonsenap
1 – 2 tsk honung
lite salt & svartpeppar

Gör så här:
Skär bort den grova rotstocken. Strimla spetskålen fint.

Blanda ihop dessingen. Pressa i vitlöksklyftan. Kolla om det behövs salt & svartpeppar. Blanda sallad och dressing.

Det här ger en fräsch sallad som passar bra till grillat kött. Ökar man mängden senap och honung, så har man en lite kraftigare sallad som funkar utmärkt till vinterns fläskkött – eller på julbordet.

Wokade grönsaker i kokosmjölk

Etiketter

, , ,

– Vi ska äta mer vegetariskt och mindre kött – och köttet ska vara ekologiskt! säger 14 åringen i familjen.

Han är klart miljöinriktad. Och han har helt rätt. Köttkonsumtionen – särskilt av nötkött – skapar utsläpp av växthusgaser som hotar planetens överlevnad.

Men problemet med 14-åringen är att hans vegetariska repertoar är ganska begränsad. Visst, han käkar morötter och kikärtor; äpple, majs och gröna bönor. Men där någonstans tar det slut. Och det blir lite trist med en mathållning som inte innehåller fler ingredienser.

Så vad gör man? Hittar på lite ny mat, så klart. Här kommer wokade grönsaker i kokosmjölk.

Det här behövs till 4 – 5 personer:
3 morötter, skalade
olja
1 msk röd currypasta
3 schalottenlökar, skalade
1 paprika, gul eller röd, delad och urkärnad
200 g gröna bönor
200 g minimajs
5 vitlöksklyftor
2 msk riven ingefära
1 msk fisksås, thailändsk
1 burk kokosmjölk
10 blad basilika, strimlade
salt
1 röd chili, strimlad (om man vill)

ris

Gör så här:
Förbered/sätt på riset.

Skär alla grönsakerna i ”wok-stora” bitar, som lillfingrar ungefär. Häll lite olja i en wok (eller stor, tjockbottnad gryta). Fräs morötter och currypasta ett par minuter. Lägg i lök och paprika, därefter bönor och sist minimajs. Fortätt och fräs grönsakerna, lägg i riven ingefära och pressa ner vitlöken. Just vitlök och ingefära ger lite fyllighet åt asiatisk inspirerad mat.

Häll i fisksåsen och kokosmjölken. Låt woken koka ett par minuter. Lägg sist i den strimlade basilikan. Testa om det behövs mer salt.

Det här ger en ganska mild wok. Vill man ha mer hetta så tar man en strimlad chili eller ökar mängden currypasta.

Vi åt den thai-inspirerade woken med god aptit, i alla fall jag och hustrun. Tror du att 14-åringen åt maten? Nej, han förklarade att han var förkyld, så han höll sig till riset och lite ekologisk bacon…

Gustave Lorentz Gewurztraminer– dovt, kryddigt och… ja, gott

Etiketter

,

gustave lorentz gewurztraminer

Viner gjorda på druvan gewurztraminer har jag haft svårt för. Det började för så där en 15 – 20 år sedan. Jag tog en sväng ner till Bolaget och kom hem med en flaska Alsacevin, en Gewurztraminer.

Jag och hustrun skulle fixa lite god mat och gott vin på fredagskvällen. Vi grejade i köket, tog fram vinet ur kylen. Korkade upp, skålade. Tog en sipp.

Och mot mig strömmade minnen av det halvtorra billighetsvinet Traminer. Jag kastades tillbaka till en svettig studentkorridor med Bruce Springsteens hesa röst i högtalarna, någon sörja på tallriken och Traminer i glaset – mycket Traminer.

Jag korkade igen flaskan och tänkte att den sötkryddiga sörjan kan de få behålla för sig själva.

Men någon gång måste man testa på nytt, så i förra veckan blev det en ny sväng ner till Bolaget och en flaska Gustave Lorentz Gewurztraminer för 94 kronor. Jag fortsatte förbi ostdisken och fick med mig alsacisk Musterost och några kumminkryddade kex.

Nytt försök på fredagskvällen. Jag och hustrun fixade lite mat, och efter maten plockade jag fram osten och Gewuztraminern. Och ta mig…

Nu var känslan en annan. Dovt och kryddigt, ja så klart det var ju en Gewurztraminer. Något fruktigt, nästan parfymerat som var svårare att bestämma. Och en restsötma som mer gav karaktär än kletade fast i munnen.

Tillsammans med den mjuka och ganska lena kittosten blev det… ja, gott.

Nu kommer jag inte att skaka gallergrinden på Systemet för att få komma in och köpa hela lagret av Gewurztraminer. Så förälskad blev jag inte. Men vinet har tagit revansch, kommit igen. Och i rätt sammanhang kan jag tänka mig en ny tur ner till Bolaget för påfyllning.