Ett år i Bourgogne & ett i Champagne

18 måndag Jul 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in vin, vinodling

Etiketter

”Tycker du att sommarn är för blöt
nåväl an så tag dig då en film
tag dig en väl och två väl och tre
så blir du mycket nö-öjda-are”

Jag gjorde som jag sade; jag gick ut och sågade ner halva syrenen. Körde två berg med kvistar till tippen, och sågade upp resten av trädstammarna.

Sedan var jag så där som opraktiska människor är när de har gjort något med händerna. Jag var stolt som en liten (nåja) tupp.

Men vad gör man sedan så? Bada verkar inte vara att tänka på den här sommaren.

Istället hittade jag två filmer på Netflix. A year in Burgundy och Ett år i Champagne, dokumentärer som speglar ett år för vinproducent i de här regionerna. (Det var då jag började nynna på en ny text till Så lunka vi så småningom…).

I dokumentärerna får man följa Martine när hon återvänder till Frankrike, tar sin CV2 och åker runt till vinbönderna. De kollar vinstockar, vädret och hur vinet jäser. Bönderna oroar sig för vädret på det sätt som bönder har gjort i alla tider. Men mest av allt så häller de upp ett litet avsmakningsglas – och sedan luktar, gurglar och smakar de på olika viner. De yngsta ligger i tanken i väntan på buteljering, det äldsta tror jag är 75 år gammalt.

Men filmerna berättar också om byar och fester och vinregionernas historia. Bourgogne-filmen hävdar att det var cistercienser-munkarna som upptäckte terroir. De gjorde vin för att ha till nattvarden – och så upptäckte de att vinet från ett vinfält smakade på ett annat sätt än vinet från ett annat fält.

Som du förstår blir jag helt såld på filmerna. Först sätter Frankrike-suget igång med våldsam kraft. ”Jag vill åka dit!”.

Men sedan lugnar jag mig och tänker: ”Man kan ha det sämre en regnig dag i juli. Det är rätt okej att sitta inomhus och kolla på film om vinframställning.”

Färskpotatissallad med oliver & soltorkade tomater

14 torsdag Jul 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in mat, smårätt, tillbehör, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

klimatsmart, smårätt, tillbehör, vegetariskt

”Sommaren är kort
Det mesta regnar bort…”

Ungefär så känns vädret den här sommaren. Man behöver inte direkt oroa sig för att man ska bränna sig på stranden…

Men då får man hitta på andra saker. Imorgon har jag tänkt att gå loss på ett gäng syrener som står i hörnet av trädgården. De har liksom glömt bort att träd och buskar ska stå upp. Istället har de intagit en alltmer liggande hållning.

Jag läste på nätet att man sågar av buskarna 30 cm över marken. Om man förnyar en tredjedel varje år – så har de förmåga att växa och utvecklas.

Alltså, imorgon är det fram med sågen; det gäller bara att akta tummen.

”Denna dagen, ett liv” som farbror Melker sade i Saltkråkan.

Om man inte vill såga ner syrener kan man gå in i köket och laga lite mat. Färskpotatissallad med oliver & soltorkade tomater funkar bra till rökt fisk eller charkuterier eller en grillad biff. Eller kanske som en sommarlunch med bröd och kokt ägg.

Det här behövs till 4 – 5 personer:
1 kg färskpotatis
2 knipplökar
200 g gröna bönor
1,5 dl urkärnade gröna oliver, skurna i kvartar
1,5 dl finstrimlade soltorkade tomater
salt & svartpeppar

Dressing
9 msk olja (1,25 dl) (olivolja + olja från de soltorkade tomaterna)
3 msk vit balsamvinäger (0,5 dl)
3 msk vatten (0,5 dl)
salt & svartpeppar

Gör så här:
Skrapa eller skala potatisen. Skär den i mindre bitar och koka den. Skala och hacka löken. Kvartera oliverna och strimla tomaterna.

Blanda ihop dressingen. För de som inte vill stå och mäta med matskedsmåttet finns ungefärliga mängder i deciliter.

Blanda potatissalladen med dressingen.

Glöm inte bort salt & svartpeppar. Det höjer livskänslan flera grader – eller vad det nu var farbror Melker sade.

Nu är vinskörden bärgad

11 måndag Jul 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, alsacevin, resor, vin, vinodling

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Alsace, alsacevin, Frankrike, resor, vinodling

Nu är vinskörden bärgad och ligger på plats i källarskrubben. Rött vin och rosé från Bandol, vitt vin från Alsace. Men jag var tvungen att ta vägen förbi Ikea och köpa nya vinställ för att allt skulle få plats. Och seriöst, vi har en liten kombi – borde man inte skaffa en större bil så man får plats med mer vin i bakluckan.

För du vet ju hur det är när man handlar. Man provar lite och så provar man lite till och så kommer man hem med mer än vad man tänkt sig.

Fast när det gäller vin, så konkar man ut det till bilen. Lyfter ur några väskor och undrar hur tusan man ska få plats med allt vin. Det verkade ju så lite inne på vingården, bara två flaskor Sylvaner och fyra standard-Riesling och så en liten låda av den bättre Rieslingen och lite Pinot Gris och några flaskor Crémant. Det kan väl inte vara så mycket…

Som du hör av exemplet så stannade vi i Alsace och besökte våra vanligaste vingårdar. Florian Beck-Hartweg i Dambach-la-ville gör fortfarande utmärkt ekologiskt vin. Den sympatiske Gérard Waegell i Nothalten (vilket jäkla namn på en by i Alsace) gör fortfarande bra vin till liten peng. Vore man bilförsäljare skulle man säga att det blir mycket vin för pengarna.

Men Gérard Waegell påminner mig om något annat: Att vara vinbonde är ett slit. Trots att han bara är i 40-årsåldern har han fått byta ut ena höftleden, och i december är det dags att byta ut den andra.

Och här klagar jag på att vi har en för liten bil. När allt jag behöver göra är att bära ut kartongerna till bilen och stuva in dem.

Hans fru Nathalie berättar att de i alla fall fått en riktig semester. I maj åkte de till Korsika, men vädret var dåligt med mycket regn.

Kanske är det där likheten finns. De mötte regnet på Korsika i maj – jag ska ha semester i ett Göteborg där vädret verkar tro att kalendern står på oktober.

I alla fall om man ser till regnmängden.

Kraftiga men silkesmjuka rödviner från Bandol

08 fredag Jul 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in rött vin, resor, vin, vinodling

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Frankrike, rött vin, resor, vinodling

I Bandol gör jag något jag aldrig har gjort tidigare: Jag visar personalen på en vingård hur en korkskriv fungerar!

Tjejen i caven (vinkällaren) hos Domaines Bunan gör sin första dag på jobbet. När hon ska öppna den första flaskan vin, så drar hon sönder korken. Jag påpekar försiktigt att man måste dra ut korken i två steg och visar henne hur man petar fram den första (lilla) hävstången på korkskruven.

Domaines Bunan ligger 4 – 5 mil öster om Marseille. Vi kör på vindlande vackra småvägar upp från kusten. Semesterkommersen byts mot små vinodlarberg och vägen är så smal att man måste backa om det kommer en mötande bil. Utsikten är magnifik, Medelhavet åt ena sidan, den medeltida byn La Castellet åt den andra.

Caven är välordnad, på gränsen till tjusig. Och tjejen i vinförsäljningen får också en smattrande tillsägelse från ägaren när han ser den sönderdragna korken.

Bandol är ett litet och ganska okänt vindistrikt. Men skulle du ha vägarna förbi så åk dit. Där produceras högklassiga röda viner på den druva som dominerar distriktet: Mourvèdre. Det är en druva som ofta finns med i sydfranska blandningar, men här får den spela huvudrollen. Mellan 50 och 90 procent av rödvinet måste vara Mourvèdre i Bandolviner.

Vingården Domaines Bunan är ganska stor, totalt cirka 80 hektar. Produktionen på den egna marken är ekologisk, men gården arrenderar också mark för att göra lite billigare vin.

Det ger viner som säljs med appellationen Côtes de Provence och ligger på rätt sida 10 euro-gränsen.

När tjejen fått ordning på det där med korkskruven så provar vi provar vi oss igenom ett antal viner och kommer hem med både vitt och rosé – förutom de kraftiga rödvinerna.

Men det mest prisvärda rödviner från Domaines Bunan hittar vi i vinavdelningen på stormarknaden Carrefour! ”Domaines Bunan 2012 Bandol” kostar omkring 10 euro – och är ett fantastiskt vin. Moget, kraftfullt men med mjuka tanniner.

Om du är i Frankrike och drar kundvagnen på Carrefour, tveka inte att rycka åt sig en flaska. Leta upp köttavdelningen och få med dig en biff – sedan är det bara att åka hem och njuta. (Ja, du ska kanske steka biffen först.) Köttet får vinet att bli alldeles silkeslent.

Stekt tonfisk med citron- & vermouth-sås

04 måndag Jul 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, resor

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

fisk & skaldjur, Frankrike, fransk mat, huvudrätt, klimatsmart, resor, sås & röra

I La Ciotat på franska medelhavskusten bor vi ett par veckor i en hyrd lägenhet. På balkongen sitter vi och sippar på en glas rosé. Cypresser, bougainvillea och pinjer är utsikten – förutom parkeringen förstås.

Men lyfter man blicken till grannhuset – med adress Allée Lumière – så ser man den trädgård där bröderna Lumière spelade in sina första filmer: Barnet äter frukost och Trädgårdsmästaren vattnar blommorna.

Nu är det mest en dammig grusplan, men ibland spelar man boule på gruset. Vår hyresvärd påstår att det är konstnärer som har fått stipendium av familjen Lumière.

På dagarna badar vi och kollar in vinproducenterna i Bandol, men vi drar också kundvagnen på Carrefour. En dag kommer vi hem med tonfiskskivor, som vi steker och äter med citron- & vermouth-sås.

Det här behövs till 4 personer:
750 g tonfisk i skivor
olivolja
salt & peppar
1 citron, saften
ca 0,75 dl vit, torr vermouth
ca 0, 75 dl vatten
2 msk smör

Gör så här:
Stek tonfisken i olja, kort tid (1 – 2 minuter per sida) på ganska hög värme. Salta & peppra. Ta upp fisken. Häll i vermouth, pressad citron och vatten. Låt det koka ett par minuter. Vispa ner smöret och lägg tillbaka fisken i såsen. Klart.

I La Ciotat gör vi något vi aldrig brukar hinna: vi går på marknaden. Den finns på söndagsförmiddagarna i gamla hamnen. Fullt med sommarhattar och färgglada servetter med ”Provence” i kolorerat tryck. Men där finns också goda oliver, dyr tapenade och en fantastisk bagare som förser oss med riktigt surdegsbröd med seg konsistens och knaprig yta. Dessutom glömmer vi att vänta på våra växelpengar, så bagaren kommer springande efter oss med en euro i handen.

Någon som sade något om dryga fransmän?

Halloumi & aubergine med rosmarin & honung

30 torsdag Jun 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in grillat, huvudrätt, mat

≈ 2 kommentarer

Etiketter

grillat, huvudrätt, vegetariskt

Hallå köttätare. Man behöver inte äta kött varje dag – inte ens om man vill unna sig ett glas rödvin i sommarskymningen.

Ugnsstekt aubergine är mild och smakrikt. Stekt eller grillad halloumi är salt, piggt och smakrikt. Om man penslar över rosmarin & honung blir det ett fräscht alternativ – utan kött.

Det här behövs till 2 personer:
250 g halloumi
svartpeppar
1 aubergine, ca 300 g
olivolja
salt & svartpeppar

Rosmarinolja
2 msk honung
3 – 4 kvistar rosmarin, bara ”barren”
2 msk olivolja

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Skiva auberginen och lägg skivorna på ett fat. Salta lätt och låt det stå i 20 minuter, torka sedan bort saltet. (Eller kör auberginen i mikron ett par minuter på ganska låg effekt, det funkar faktiskt lika bra.)

Lägg skivorna i en oljad ugnsform. Pensla med olja, svartpeppra och ställ in i ugnen i 15 minuter. Vänd skivorna, pensla med olja. Salta och svartpeppra, kör i ytterligare 10 – 15 minuter.

Hacka rosmarinen. Värm olja, honung och rosmarin och låt den koka ett par minuter.

Skiva halloumin. Stek i olivolja på hög värme en kort stund, bara så att osten får färg – eller grilla ostskivorna.

Lägg upp halloumi och aubergine. Pensla med rosmarinoljan.

Ät gärna med klyftpotatis eller ugnsstekt färskpotatis. Kanske ett glas rödvin, det är ju i alla fall sommar.

Kofta – smakrika indiska lammbullar

26 söndag Jun 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in huvudrätt, lamm, mat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

huvudrätt, lamm

Redan trött på sill & grill & jordgubbar? Eller är det bara en längtan efter annan mat?

När annan-mat-suget sätter in brukar det bli thai-mat här hemma, inte sällan efter en vända till vår lokala take away.

Men det är synd att ta ett jättesprång över hela Asien och missa indisk mat. I det här receptet är det aromatiska, fylliga lammfärsbullar i sås. Smakrik, men inte jättestark mat.

Ja, så var det en sak: sluta inte läs när du ser den långa listan av ingredienser. Det här är inte krångligare än att laga köttbullar med brunsås och potatismos.

Det här behövs till 3 personer:
500 g lammfärs (eller blandfärs)
½ dl ströbröd
0,75 dl vatten
1 ägg
½ gul lök, finhackad
1 chili, spansk peppar, finhackad
½ msk riven ingefära
1 vitlöksklyfta
½ tsk mald kardemumma
1 tsk salt
neutral olja

Sås
1 gul lök, grovhackad
neutral olja
1 chili, spansk peppar, hackad
½ msk riven ingefära
2 vitlöksklyftor, pressade
knappt ½ tsk mild curry
½ msk mald koriander
1 tsk spiskummin
1 krm cayennepeppar
2 msk vit vinäger
1 dl vatten
1 burk kokosmjölk
½ tsk salt

Pilaffris med kardemumma
½ gul lök, finhackad
neutral olja
1 tsk malen kardemumma
2,5 dl ris
4,5 – 5 dl kyckling- eller vegetarisk buljong

Gör så här:
Blanda ströbröd och vatten och låt det svälla. Blanda ner lammfärs, lök, chili, ägg och kryddor. Blanda runt med fingrarna. Stek en provbulle. Ta vatten på händerna och forma (rulla) köttbullarna. Bryn dem i oljan – de behöver inte bli genomstekta. Ställ dem åt sidan.

Sås
Fräs löken i oljan till den mjuknar. I med alla kryddorna och fräs så det verkligen luktar indisk mat köket. Häll på vinäger, vatten och kokosmjölk. Koka i 15 minuter.

Lägg i lammfärsbullarna och koka till allt är genomlagat, ca 10 minuter till.

Pilaffris med kardemumma
Fräs löken i oljan tills den börjar mjukna. Lägg i ris och kardemumma, fräs till det luktar bullbak och popcorn. Koka i buljongen.

Det var möjligen en sak till: skulle du sakna någon av kryddorna i den långa listan, så är det inte hela världen. De här lammfärsbullarna funkar bra även utan mald koriander. Huvudsaken är att du tycker det blir gott.

Chimichurri – en god rödgrön röra

22 onsdag Jun 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in grillat, mat, tillbehör, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

grillat, sås & röra, tillbehör, vegetariskt

Den förre moderatledaren fick något avvisande i blicken när han talade om den ”rödgröna röran”. Det måste bero på att han aldrig har käkat Chimichurri, en fräsch örtolja med chili, persilja och vitlök.

Ät den tillsammans med en grillad eller stekt biff, istället för vitlökssmör. Och prata sedan aldrig illa om rödgröna röror…

Det här behövs till ca 6 personer:
2,5 dl olivolja
4 röda chili, spansk peppar, urkärnade
2 buntar persilja (krus- eller bladpersilja)
2 schalottenlökar
4 vitlöksklyftor, skalade
1 – 2 msk pressad citron eller lime
1 msk rivet skal av eko-citron eller lime
1 dryg tsk salt
0,5 dl vit balsamvinäger

Gör så här:
Hacka persilja, chili och schalottenlök. Riv citron och vitlök. Blanda ihop med olivolja, pressad citron, vinäger och salt. Låt örtoljan står i kylen en stund så smakerna hinner mogna.

Vi åt chimichurrin tillsammans med grillad högrev. Inte en smaklök var ledsen.

Inte ens Carl Bildt skulle varit ledsen. Jag kanske ska bjuda honom nästa gång…

Grillad rotselleri med spiskumminglaze

20 måndag Jun 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in grillat, mat, smårätt, tillbehör, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

klimatsmart, sås & röra, smårätt, tillbehör, vegetariskt

Sugen på att grilla grönt? Eller letar du efter ett tillbehör till köttet?

Lägg rotselleri på grillen, men kör den först i ugnen – annars får man stå vid grillen i fjorton evigheter.

Och du, testa spiskumminglazen. Den är suverän till nötkött.

Det här behövs till 3 (mat) – 6 (tillbehör) personer:
1 rotselleri, kanske 800 g
olja

Spiskumminglaze
4 msk kinesisk soja
1 msk svartpeppar från kvarnen
1 msk spiskummin
2 msk honung

Gör så här:
Sätt ugnen på 150 grader. Skölj rotsellerin och lägg den i en oljad ugnsform och kör den 2 timmar i ugnen.

Ta ut sellerin och låt den svalna lite. Skär bort skalet och klyfta rotknölen. Grilla klyftorna tills de är varma, pensla med spiskumminglaze. (Akta så de inte blir brända av glazen).

Glazen
Ta en kastrull och häll i soja, svartpeppar, spiskummin och honung. Småkoka till en lite simmig konsistens.

Vi åt grillad rotselleri tillsammans med grillad högrev – det var en perfect match. Recept på högrev hittar du här.

Crozes Hermitage – en välklädd fransyska

16 torsdag Jun 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in rött vin, vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

rött vin

Det finns vägar man minns för utsikten, och så finns det vägar man kommer ihåg bara för namnet. Autoroute du soleil (solens motorväg) är en sådan väg.

Den startar någonstans uppe vid Paris och följer en hela vägen till Medelhavet. Söder om Lyon gör den sällskap med floden Rhône och strax därbakom ligger vinfälten. I sommar kör vi den här sträckan och om vi har tid borde man stanna och titta på det branta vinodlarberget Côtes Rotie, kanske ta en avstickare till det trevliga vinkooperativet Cave de Tain.

I väntan på solens motorväg får man nöja sig med en flaska Crozes Hermitage 2014 från just kooperativet i Tain. Det är ingen dålig ersättning en helgkväll i juni.

Vinet är ungt, gjort på norra Rhônes druva, syrah, men här ganska nedtonat. När man sätter dit näsan möter en trevlig lukt av björnbär, lite sötma och aningen fat. Faktiskt så luktar det lite som en riktigt god sylt.

I munnen möter ganska mjuka tanniner. Det är slankt och elegant, men ändå med kraft att stå upp mot en köttbit. Lite som en välklädd fransyska som har en tillräckligt stor käft för att stå upp mot en spydig man från Front National.

Men allting har ett pris. Och här får man punga ut med 109 kronor om man går till Bolaget. Ett trevligare alternativ är naturligtvis att följa Autoroute du soleil söderut till Tain-Hermitage och knacka på dörren till Cave de Tain, men det är lite mer omständligt…