18 onsdag Dec 2024
Rillette de saumon – laxpastej i en liten kruka är ännu en liten kruka att ställa på julbordet. Om du tycker det börjar bli överfullt på det bordet, så funkar pastejen bra som en förrätt en helt annan dag. Kanske med några oliver, ett par soltorkade tomater och lite sallad. Kanske på en rostad skiva baguette.
Smaken är mild och finstämd med toner av dill, citron och gräddig crème fraiche. Snäll, så där som jag hoppas att du minns din barndoms jular.
17 tisdag Dec 2024
En kompis hävdar att man kan dela in mänskligheten i två olika kategorier. De som går igång på det söta och de som bara älskar det feta och salta.
Hustrun tillhör den första kategorin. Bullar, pepparkakor och bär med socker – in i munnen bara. Själv tillhör jag fett och salt-kategorin. Så ställ inte ett skål med chips bredvid mig, efter 5 minuter är den tom. Jag lovar.
Chrèvrefyllda dadlar med bacon är kanske ett tilltugg som passar oss båda. Bacon till mig och dadlar till hustrun. Ja, och så chèvre som smält lite i ugnen och blivit smakrik och lite krämig.
11 onsdag Dec 2024
Nästan barnsligt gott var gårdagens tema. Då handlade det om crème brulée, i dagens lucka är det ugnsbakad vitlök, blomkålspuré, balsamvinägersås & parmachips. Helt annan mat, men faktiskt lite barnsligt gott.
Blomkålspurén är mild som en smekning på kinden, eller en puss på plåstret över skrubbsåret man fick när man var barn. Parmachipsen, lite salta och knapriga. Och vitlöken, efter en stund i ugnen blir den mild och lätt nötaktig i smaken.
Skulle du nu – osannolikt nog – tillhöra dem som fastar inför jul, så vet du vad som gäller: man får bara äta vitmat. Alltså grönsaker, fisk och mjölmat – inget kött och inga extravaganser. Så parmaskinkan får du lämna till din bordsgranne.
Men åker du till Tyskland kan du stoppa i dig en marsipangris eller två, för marsipan är vitt och ingår i vitmaten. Det påstår i alla fall en tysk kompis, men jag vet inte om det är sant. Han i kanske bara är lokalpatriotisk med marsipantillverkaren Niederegger som kommer från Lübeck – en stad där han bodde när han var ung..
”Men fasta inför jul, det kan väl inte stämma”, tänker du. Jodå vi har fastat inför jul också, men man får gå rätt långt tillbaka i tiden. Julfastan är en katolsk, medeltida sed, som upphörde i Sverige ungefär när Gustav Vasa var på skidtur i Dalarna.
Tanken var att man skulle rena människorna med fasta och försakelse. Bli bättre kristna, helt enkelt.
Själv tror jag nog mest att annat – som ugnsbakad vitlök & blomkålspuré – gör oss till bättre människor.
,
08 söndag Dec 2024
Posted in buffé, mat, smårätt, vegetariskt
Etiketter
Visst finns det mycket julmat som är god. Skinka och paté, sill och jansson. Köttbullar och revben. Och lax, kallrökt lax, nu snackar vi godsaker.
Men ingen kan påstå att det är mat som som är särskilt veganvänlig. Inte ens den gräddkokta grönkålen funkar.
Hur du ska lösa ett julbord nu när yngsta barnet har blivit vegan, det vet jag inte. Men jag kan komma med ett litet bidrag champinjon- & valnötspastej – förrätt i en liten kruka.
Det är en mild pastej där örtkryddor och aningen chili möter svamp, linser och nötter. Finstämt och trevligt – gör sig bra på vilket buffébord som helst.
Och den uppskattas även av icke-veganer, jag lovar.
06 fredag Dec 2024
Posted in mat, ost & efterrätt, smårätt
Etiketter
Idag firas helgonet Sankt Nikolaus. Han som en gång exporterades från Europa till USA och på engelska fick namnet Santa Claus. Alltså Jultomten.
Ja, han firas inte direkt i Sverige, men det gör han i katolska Tyskland och framför allt i Nederländerna och Belgien går där han under namnet Sinterklaas. Där är han megastor, i alla fall om du är så där 5 år gammal och gärna vill ha julklappar. Då ställer du fram dina skor på kvällen den 5 december och när du vaknar ligger julklapparna i skorna.
(Det här kan jag läsa mig till på nätet. Men jag blir lite förundrad över traditionen. Får de barnen bara små julklappar, sådana som ryms i en sko?)
Hur som helst, vi tar det från början. Sankt Nikolaus var en grekisk biskop som levde på 300-talet. Han ska ha varit givmild och gav gärna bort pengar på ett speciellt sätt: han lämnade dem i människors skor. Jag bara antar att människorna hade klivit ur dem, annars blev det ett jäkla pillande för den helige biskopen.
Men om du inte har fått några klappar i skorna under natten, vad kan du göra då?
Vara snäll mot sig själv, såklart. Ett sätt är att ta chèvre, linda in den i lufttorkad skinka och gratinera den i ugnen tills osten är mjuk och krämig. Ovanpå spisen kokar du vin och balsamvinäger med lite socker så den blir simmig. När du har låtit fikonklyftor få en snabb sväng i stekpannan, ja då är du färdig med gratinerad chèvre med serranoskinka, fikon & balsamicoreduktion.
Nu är det bara att äta & njuta. God Sankt Nikolaus, förresten!
05 torsdag Dec 2024
Posted in fransk mat, mat, smårätt
Etiketter
Låt dig inte luras av den lite torftiga bilden här ovan. Sydfransk toast med lök & sardeller har mycket mer och djupare smak än vad man kan tro.
Stek baguetteskivor frasiga i olivolja, lägg på en röra med sötma från karamelliserad lök och sälta från sardeller. Toppa med en oliv och en klick crème fraiche.
Häll upp en öl – eller kanske ett glas rosé – och dröm dig bort. Blunda! Kanske kan du ana ljudet av kluckande vatten. Är det nästa års sommarsemester du hör?
04 onsdag Dec 2024
Posted in ost & efterrätt, smårätt, tillbehör
Etiketter
I det gamla Bonde-Sverige hade man varken julgransdekorationer eller adventsstakar. Och tomten var en vresig liten gubbe som bodde i skogen och såg till att man skötte sig.
Den jovialiska – och välväxta – jultomten är en import, framför allt från USA.
Men man hade äpplen sparade från höstens äppelskörd, och dem satte man i ett julträd – en ljusstake som ställdes på bordet. I alla fall om man om man får tro släkthistoria.se.
Nu behöver vi inte spara äpplen i källaren för att få några till jul. Men man kan fortfarande göra kardemummakryddad äppelmarmelad. Lätt, fräscht och överraskande gott. Funkar lika bra till en bit ost efter maten som på frukostmackan.
03 tisdag Dec 2024
Posted in buffé, fläskkött, fransk mat, mat, smårätt
Etiketter
buffé, förrätt, fläsk, fransk mat, jul
Det är något särskilt med mat som ligger i små – och estetiskt tilltalande – förpackningar. Här är det rillette de porc, alltså ”pastej” gjord på fläskkött, som hamnat i en liten konserveringsburk.
Supergott på en bit baguette med cornichoner och oliver. Eller som en förrätt med lite sallad och inlagda grönsaker.
Och det är inte ens svårt. Man stoppar in fläskkarré i ugnen tillsammans med kryddor, vatten och vin. Sådär en tre timmar senare är det klart.
01 söndag Dec 2024
Posted in mat, smårätt, tillbehör, vegetariskt
Etiketter
Julkalendrar finns hur många som helst. SVT, radion och en jäkla massa organisationer som skickar en kalender för att man ska komma ihåg dem (och helst skänka pengar).
Nytt är skönhetskalendrar för flera tusen kronor. Varje dag öppnar man en lucka – och så får man en ny hudvårdsprodukt.
Jag är inte så där väldigt intresserad, om man säger så. Men egentligen borde nog skönhetskalendrar riktas mot helt andra målgrupper. Pensionerade gubbar har förmodligen mer behov av dem än de 14-åriga tjejer som nu trånar efter de dyra kalendrarna.
”Men en matkalender, varför finns inte det?” tänker jag. Så jag startar traditionen.
En lucka om dagen med små godsaker. Tilltugg, efterrätter och förrätter. Här kommer de.
Först ut är små tarte med balsamicokokt rödlök & chèvre. Enkelt, gott och väldigt mycket advent.
(Det är ett stort recept, men gör den 1/4-del eller en 1/3-del till 4 personer).
24 söndag Nov 2024
Etiketter
Anchoiade är lite som bofinken; den kan se ut hur fan som helst. Den kan vara majonnäsliknande, den kan vara mixad och den kan vara stött i mortel.
Här har jag låtit sardellerna svettas lite i varm olja, och så har jag gjort den lite snällare med urvattnade sardeller och ett par soltorkade tomater.
Ändå snackar vi fyllighet; det blir umami så det skvätter om det.
Ät anchoiade med lite grönsaksstavar och ett glas rosé, eller ät den som vi gjorde: tillsammans med stekt vit fisk. I vårt fall lubb, men det går lika bra med torsk eller kolja.
En sats, räcker kanske till 3 personer:
50 g sardeller
2 msk kapris
3 soltorkade tomater
2 – 3 vitlöksklyftor
1/2 knippe persilja
1,5 dl olivolja
2 tsk röd (balsam)vinäger
lite svartpeppar
Servering
som drinktilltugg eller förrätt med grönsaksstavar
eller som röra till fisk
Gör gärna så här:
Lägg sardellerna i vatten en stund. Finhacka kapris, soltorkade tomater och persilja. Riv vitlöksklyftorna. Ta upp sardellerna och krama ur vattnet. Finhacka dem också.
Värm försiktigt olja (men inte så mycket att den börjar koka). Lägg ner sardellerna och låt dem svettas en stund. I med kapris, tomater och vinäger.
Vispa försiktigt. Rör ner vitlök och persilja. Ta ett par varv med svartpepparkvarnen. Klart!
Någon har sagt att anchoiade är världens fulaste sås. Och det klart, när man ser den på bilden här ovan så är det lätt att hålla med. Men låt dig inte luras; den smakar inte som den ser ut!
Vin, mat, Alsace 