Avsmakning. Försäljning. Skylten står bland vinstockarna utanför Hunawir.
Köpa vin av en vinbonde är något av det roligaste man kan göra på resan. Man kliver in genom dörren till vinkällaren och möts av kraftigt solbränd vinbonde eller hans fru. Man pratar med dem, ibland på något språk man kan, ibland bara med händer, gester och enstaka ord.
Ändå funkar det. En gång ”diskuterade” jag fatlagring av viner med vinbondens fru utan att kunna mer franska än enstaka ord, typ ”notan, tack”, ”ett rum för två personer”.
Jag pekade på vinet, sa ”no mature” och pekade på vinfaten längre in i lokalen.
– Ah, non… sa hon och började berätta om vinet, att det inte var lagrat på ekfat – och jag fattade faktiskt en del av vad hon sa.
Men i Alsace är det lite lättare. Alla vi har träffat i vinkällarna pratar tyska – och förvånansvärt många pratar engelska.
Kvalitetsmärkning Appellation Contrôlee
Man behöver inte vara rädd för att få med sig ett dåligt vin från vinkällaren. Dels smakar man faktiskt på det vin man köper – och dels görs i stort sett inget dåligt vin i Alsace. Nästan allt av det vanliga, vita vinet har den vanliga kvalitetsmärkningen ”Appelation Alsace Contrôlee”. Undantaget är de lite finare och dyrare vinerna som har den finare ”grand cru”-märkningen.
Ändå är vinerna i Alsace klart överkomliga i pris. Basvinerna kostar en 50 – 60 kronor flaskan hos vinbönderna. Det är samma flaskor som du får langa upp en 100-lapp för att få med dig hem från Bolaget.
Viner gjorda på en druva & Edelzwicker
Vinerna i Alsace görs på bara en druvsort, nästan överallt annars blandas olika druvor i samma vin. Fördelen med endruve-viner är att man ser direkt vilken ”inriktning” vinet har. Gillar man en särskild sorts vin, så kan man kolla efter druvor som ger just den typen av vin.
Undantaget är de blandviner som finns, ibland av lägre kvalitet. De kallas oftast för Edelzwicker. Står det Gentil på flaskan, så betyder det en blandning av de finare, ”stora” druvorna Riesling, Pinot Gris, Muscat och Gewurztraminer.
Vill man köpa Edelzwicker, så finns det en enkel regel: Testa vinet. Tycker du det är gott, så är det bara att handla.
Riesling
De mest berömda vinerna är ofta Rieslingviner. Goda viner, bra till mat. Men de har ofta en hög syra. Gillar du syran i vinet – som ofta funkar bra ihop med maten – så är det bara att handla. Tycker du att vin kan bli för ”surt”, så ska du leta efter mildare Riesling.
Det är framför allt unga viner som har hög syra. Äldre får mer äppeltoner och toner av petroleum och mineral. Jag tycker det är häftigt att kliva in i en vinkällare och känna just lukten av mineral och petroleum.
Nu kanske du tror att jag har tappat förståndet. ”Vin kan ju fan inte lukta bensin och oljeraffinaderi!”. Nja, det är inte den lukten ordet petroleum står för. Men kliv in hos Gérard Waegell i Nothalten. Det luktar mineral och petroleum, jag lovar.
Pinot Gris
De här vinerna är nästan motsatsen till Riesling. Här pratar vi om runda, smakrika och fylliga viner. Pinot Gris kan vara något av det godaste som finns i vinväg. Passar utmärkt till thailändsk mat – eller bara som ett vin att sippa på när man sitter på uteplatsen eller balkongen en ljummen sommarkväll och tittar på himlen som mörknar till en svensk sommarskymning.
Men Pinot Gris har ofta låg syra och är lite feta. Tillsammans med lite restsötma, så kan det kännas som om vinet liksom kletar fast i gommen.
Leta gärna efter lite friskare Pinot Gris-viner där syran kan matcha allt det smakrika och fylliga – då är det ett fantastiskt vin.
Muscat
Muscatvinerna från Alsace kan man inte längre köpa på Systemet. Det är synd för det är ett friskt vin som funkar utmärkt till fisk och skaldjur. Gott, lättgillat och lite blommigt. Dessutom är det kul att köpa de viner som faktiskt inte går att få tag på i Sverige.
Gewurztraminer
Viner gjorda på gewurztraminer-druvan är extremt kyddiga och parfymerade. Smaken är fyllig och speciell. Jag har länge haft svårt för de här vinerna, men kanske, kanske börjar jag upptäcka charmen med vinet.
Vinexperter säger att man ska dricka gewurztraminer till matjessill med skirat smör. Någon gång ska jag testa om de har rätt…
Pinot blanc
Pinot blanc-druvan räknas inte som en av de ”ädla” druvorna i Alsace. Det är synd, för vinerna är ofta goda, lättdruckna och trevliga. Samtidigt är det kanske tur, för Pinot blanc är ofta lite billigare…
Det är ofta ganska okomplicerade viner som passar bra till paj och buffé, eller kanske som ett glas vin före maten när du sitter och knaprar i dig ett par oliver.
Om Pinot Gris är ett vin för en ljummen sommarskymning, så är Pinot blanc ett vin för after beach – om du förstår skillnaden.
Andra viner
Alsace gör goda och prisvärda mousserande viner, Cremant d’Alsace. Inte lika häftigt som en Champagne, men mycket billigare – och i mitt tycke oändligt mycket godare än lågprisbubbel.
De röda vinerna görs på Pinot Noir-druvan. Det blir ganska lätta viner som trivs ihop med charkuterier och förrätter. Letar du efter ett vin till fredagsbiffen, så ska du nog hellre vända blicken mot andra områden.
Den sista vita druvan i Alsace är Sylvaner. Det finns säkert utmärkta viner gjort på den druvan – jag har bara inte hittat dem ännu.
Men det är där charmen ligger med att handla vin direkt från bonden. Man knackar på, sippar på vinet och luktar, pratar och funderar lite. Ibland hittar man viner som man bara älskar – ibland hittar man viner som bara är bra.
Men kul är det varje gång.
Vin, mat, Alsace 