Författararkiv: Vin, mat, Alsace

Fastan XI: Julafton med svartkålssallad & mangosorbet

24 onsdag Dec 2025

Posted by in ost & efterrätt, sallad

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Nu är det julafton och sista dagen i jul-fastan. Det var först på juldagen – dagen när Jesus föddes enligt legenden – som man började äta kött igen.

Men idag är det nog få som utesluter animalisk kost. Istället parkerar man julskinkan mitt på matbordet, som en liten hyllning till traditionen och ”all that Christmas stands for”, som de säger i Kalle Anka.

Kanske kan man bidra med en sallad istället. I sallad med svartkål, apelsin & valnötter får den milda kålen en kick av citrus och aningen beska av nötter. Enkelt, gott och med hög ”julfaktor”.

När jag var barn serverades ofta tårta efter jullunchen. Det är en tradition jag har svårt att förstå mig på. Jag menar, vem fasen orkar med gräddtårta efter en jätteladdning julmat?

Däremot tycker jag en mangosorbet med glass (eller risgrynsgröt) funkar bra. Dessutom är det världens lättaste sorbet. Man tar frusen mango, halvtinar den och mixar – så voilà! har man gjort en sorbet.

Men vad du än väljer att äta idag, så hoppas jag att det blir en bra dag. God Jul!

Fastan X: Janssons frestelse men med krämiga ägg

23 tisdag Dec 2025

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, smårätt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

Har du inte hunnit med Janssons frestelse än? Lugn, du kan alltid göra en Janssons omelett. Alltså en bondomelett med lök och potatis, men man stoppar ner lite ansjovis i omeletten och toppar med crème fraiche och dill.

Samma djupa sälta från ansjovis, men med krämiga ägg.

Själv tänkte jag hinna med den här omeletten, matjessill med dill, revben och så ska skinkan griljeras.

Phu. Tur att det snart är jul.

Fastan IX: Julens drycker – Mumma

22 måndag Dec 2025

Posted by in öl

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

Man åt inte bara fisk under jul-fastan, man drack också – framför allt öl. Under medeltiden ofta så mycket som 5 – 6 liter om dagen.

Men den som tror att människor gick runt och var småfulla hela tiden – och rejält packade framåt kvällen – blir nog besviken. Ölet var alkoholsvagt, ofta mellan 2 och 3 procent, alltså som dagens lättöl eller möjligen folköl.

Orsaken var ganska enkel. Ölet var jäst och filtrerat, och därmed mycket säkrare än förorenat stadsvatten. I alla fall om man får tro Googles AI-översikt.

Men ölkulturen utvecklades. På 1400-talet bryggde Cristian Mumme från Braunschweig ett starkt, mörkt öl. Minnet av hans öl tycks ha levt kvar och blivit till juldrycken mumma.

Så på julafton plockar man fram sval pilsner och porter, och blandar med en liten skvätt portvin och kryddad gin. Det blir en mustig och fyllig dryck som passar fint ihop med julens mat, särskilt de köttigare delarna av julbordet.

Det här behövs till 1 – 2 personer:
50 cl pilsner, gärna folköl med bra beska
50 cl porter
3 cl portvin (behöver inte vara finaste sorten)
3 cl kardemummakryddad gin

Gör så här:
Låt gin dra ett par timmar med lite kardemumma (mängd efter tycke och smak). Sila bort kryddorna och blanda med pilsner, porter och portvin i en stor karaff. Bär in den skummande drycken och ställ den mitt på julbordet – just där den hör hemma.

Fastan VIII: Pigg pasta med svartkål och citron

21 söndag Dec 2025

Posted by in huvudrätt, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Svartkålen är grönkålens lillebror. Lite mindre, lite mildare, men fantastiskt god till pasta.

Här bryter kålen fint mot pigg citron, vitlök och gräddig crème fraiche. Dessutom är det snabb mat. Som gjort för en dag innan jul när man ska hinna med allting annat.

Om du vill så funkar det bra att använda grönkål istället. Men då behöver kålen lite längre koktid för att inte bli alltför al dente.

Det här behövs till 2 personer:
200 g svartkål
olivolja
salt & svartpeppar
2 vitlöksklyftor
2 klyftor citron, pressade
rivet skal från 1 citron
1,5 dl crème fraiche
ca 2 dl vatten från pastan
1/2 – 1 dl riven parmesan eller grana padano

2 portioner pasta

Gör gärna så här:
Repa loss den hårda mittsträngen från svartkålen och strimla bladen. Tvätta och riv citronen. Riv parmesan.

Sätt på pastavattnet, så blir det färdigt ungefär samtidigt som såsen.

Fräs svartkål i olja tills den faller ihop en smula. Salta & peppra. Ha i crème fraiche och rivet citronskal. Pressa ner vitlök och citronklyftor. Låt såsen koka ett par minuter.

Ta av pastan 1 – 2 minuter för tidigt. Häll av den men OBS spar kokvattnet.

Häll pastan och en del av kokvattnet i svartkålen och koka färdigt pastan. Rör ner den rivna osten.

Klart!

Smakrika viltköttbullar – till jul eller bara till en vanlig middag

21 söndag Dec 2025

Posted by in fläskkött, huvudrätt, mat, nötkött, vin

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , ,

Har du tillgång till viltfärs, så använd den i köttbullarna. Det blir en kraftigare smak, lite av ”köttbullar för vuxna”.

”Men alla har ju inte viltkött hemma”, tänker du kanske. ”Hur ska man göra då, gå ut och tjuvjaga en älg?”

Njäe, det är nog inte bästa sättet. Jag föreslår en tur till en stor Willys-butik istället. Där har de älg-, vildsvins- och hjortfärs till priser man faktiskt kan betala.

Men om man nu står där med ett gäng viltfärs som man burit hem från affären. Finns det något man ska tänka på?

Ja, dels får färsen inte vara alltför mager. Om du använder älgfärs så se till att blanda den med fetare färs, som fläskfärs eller blandfärs. Annars är det risk för torra köttbullar.

Och anpassa mängden efter vad du behöver. Receptet här nedan är gjort för att räcka till två familjer under hela julhelgen. Gör halva receptet – eller en tredjedel – så blir det mer hanterliga mängder.

Det här behövs till en jättestor laddning, dela den gärna och gör en tredjedel:
500 g älgfärs
500 g vildsvinsfärs
500 g blandfärs
smör & rapsolja
2 lökar, gula eller röda
8 msk (1,2 dl) ströbröd
3 dl mjölk
2 ägg
3 tsk salt
svartpeppar efter tycke och smak
1,5 msk torkad timjan

Gör gärna så här:
Skala och finhacka löken. Fräs den mjuk i lite olja. Låt den svalna lite.

Blanda ströbröd och mjölk. Rör runt så allt verkligen blir blandat. Låt svälla så där 10 minuter.

Blanda köttfärs, ströbröd och lök, enklast med händerna. Krydda med salt, svartpeppar & timjan. Blanda i äggen. Gör ett litet prov och kör så där 10 – 20 sek i mikron. Smaka och kolla så det är gott.

Ta kallt vatten på händerna och rulla köttbullarna. Lägg dem på en vattensköljd skärbräda (så fastnar de inte).

Värm en stekpanna med olja & smör till medelvärme. Bryn köttbullarna runt om i omgångar, lägg över dem i en annan stekpanna med lägre värme där de får steka klart. Eller sätt ungen på 150 – 175 grader och låt köttbullarna bli färdiga.

Fastan VII: brandade – supergod fransk fiskgratäng

20 lördag Dec 2025

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

När det är jul tycker en del att man ska äta lutfisk. Jag har aldrig förstått varför. En dallrande bit fisk med en sås som nästan inte smakar någonting – hur gott är det egentligen?

Då äter jag hellre en brandade, alltså en fransk fiskgratäng med potatismos. Lite som en fisherman’s pie som hoppat över Kanalen och kryddats med örtkryddor och aningen vitlök.

Smaken är mild, men fyllig – och värmande på det där sättet som behövs på hösten och vintern.

Men lutfisk och brandade har mer gemensamt än man kan tro. Bägge görs på klippfisk, alltså torkad fisk. Arterna som används är torsk eller annan mager fisk med vitt kött.

Lutfisk blir det när man lägger den torkade och saltade fisken först i lut och sedan vattnar ur den. Visste du förresten att dåligt urvattnad lutfisk krymper ihop under tillagningen. Har man otur kan den krympa så mycket att det endast blir spad kvar.

Brandade gör man på kabeljo, alltså torkad och saltad torsk. Även här vattnar man ur fisken, men hoppar över det där med lut.

Själv lagar jag brandade på fisk som jag rimmar själv, alltså saltar. Det funkar alldeles utmärkt det också – och så slipper man åka hela stan runt i jakt på en fiskhandlare som skulle kunna ha torkad kabeljo.

Fastan VI: panerad kolja med spenat & soltorkade tomater

19 fredag Dec 2025

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, tillbehör

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

När jag tycker samtal börjar bli för tråkiga och gnälliga – och det händer rätt ofta på en normalsvensk arbetsplats – försöker jag hitta andra samtalsämnen. Som mat, till exempel.

En arbetskamrat jag hade tidigare var extra lättledd. Vi var ungefär lika roade av mat och vin, och hade därmed något roligare att prata om än ”har du hört att…”.

Men han hade en egenhet. På fredagar brukade han säga ”Jaha, nu ska man gå hem och äta fisk. Fredagar, det är fiskdagar det”.

Det originella är att han reflekterade den mathållning som Gustav Vasa upphävde på 1500-talet. Från kristendomens början i Sverige och fram till reformationen hade fredagar varit fastedagar, alltså dagar när man åt fisk.

Om du funderar på at fasta idag (alltså äta fisk) så har jag ett förslag. Testa panerad kolja (eller annan vit fisk) med en sås/röra på spenat och soltorkade tomater.

Enkelt, piggt, gott.

Trevlig fastedag!

Fastan V: linssoppa med blomkål & soltorkade tomater

18 torsdag Dec 2025

Posted by in huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , ,

”Det ska va gott å leva, annars kan de kvetta”, sjöng Galenskaparna. Jag håller med, men jag har ett tillägg: ”Det ska va gott å äta, annars kan de kvitta”.

Och linssoppa med blomkål & soltorkade tomater är mat som gör det värt att leva.

När regnet – eller snön – yr utanför fönstret, då kan man gå in och laga den här värmande soppan. Enkel och billig, men full med fylliga smaker. Små knapriga blomkålsbuketter ger varierad textur och de soltorkade tomaterna rundar av.

Ta en sked, smaka på soppan – och känn att axlarna sjunker. Du hinner allt du ska göra innan jul. Och skulle du inte hinna allt, så går det lika bra ändå.

Fastan IV: italiensk gnocchi med svensk grönkålspesto

17 onsdag Dec 2025

Posted by in huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , ,

För en del år sedan skulle vi ha vegansk vecka hemma. Det var den då tonårige sonen som var pådrivande. ”Det är bra för dig pappa”, sade han och menade rondör och högt blodtryck.

”Visst”, sade jag tveksamt, men satte ihop en meny för en vecka.

Vi käkade vegansk mat i några dagar. Det funkade bra, men mitt huvud började bråka med mig. ”En biff kan väl inte vara så farligt? Eller lite god italiensk salamin. Eller en högrevsgryta. Och kyckling, när åt vi det senast?”.

Men jag höll ut – ända tills jag en kväll kom ner i köket och såg tonåringen äta äggröra.

”Sedan när är äggröra veganskt?” frågade jag lent.

”Uoopps”, sade sonen.

Som du anar är jag inte så förtjust i begränsande dieter, men julfasta utan kött fungerar hittills. Igår var jag på krogen och åt bouillabaisse. Klart gott, men restaurangen hade förvandlat soppan till en gryta med lite för mycket salt för min smak.

Någon dag här i veckan ska jag göra gnocchi med grönkålspesto – italiensk mat på svenska. Det är en lyckad kombo av Sverige och Italien. Potatispastan får sällskap av en pesto med lite mer vuxensmak. Det är grönkålens lätta bitterhet som stramar upp smaken en smula.

Helt rätt i juletider, när det kanske ligger en påse grönkål i kylen och väntar på tillagning.

Fastan III: strömming & pesto – husman med smak från Medelhavet

16 tisdag Dec 2025

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, vardagsmat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Under medeltiden så åt man ungefär lika mycket kött som vi gör nu, i alla fall om man tillhörde de välbärgade. Men fiskkonsumtionen var mångdubbelt högre.

Det är inte så konstigt när minst 3 dagar i veckan, plus tiden för jul och påsk var fastedagar – alltså dagar när man åt fisk, men inte kött.

Sannolikt satt man för 1000 år sedan och skar upp den stekta strömmingen, på samma sätt som du och jag gör när vi äter strömming med pesto – husman med smak från Medelhavet. Men gaffel hade de nog inte, kanske tog de hjälp av händerna för att transportera fisken till munnen. Och pesto åt de säkert inte, för basilika växte inte i Sverige.

Det är lite konstigt med örtkryddor, munkarna tog med sig kryddorna när de lämnade kontinentaleuropa för att bege sig till landet i norr och anlägga kloster – och seden att odla timjan och mejram verkar ha överlevt. De örterna används ju traditionellt i ärtsoppa.

Men varför kryddade man inte biffar och grytor med örtkryddorna? Den som har en bra teori får gärna skriva ett svar i kommentarsfältet.