Etiketter

, ,

Det är någonting lurigt med den indiska rätten chana puri. Tittar man på svenska recept är det alltid en kikärtsgryta. Men letar man upp engelskspråkiga varianter är det ofta bollar fyllda med grönsaker eller linser. Ser ut att vara vansinnigt avancerat.

Nu spelar det kanske inte så stor roll, för det gick som det brukar när jag är i köket. Först hittar jag ett spännande recept, sedan googlar jag runt – och så slutar det med att jag gör som jag vill.

Den här gången förkastade jag de avancerade små bollarna. Tänkte att jag går på kikärtslinjen.

Men det såg så tråkigt ut med bara sås och kikärtor, så jag adderade blomkål till grytan.

Då blev det ingen chana puri. Men det gör inget för jag blev mätt och mina smaklökar blev nöjda. Dessutom samspelade grytan bra med tomatbulgur.

Det här behövs till 4 personer:
7 dl kokta kikärtor (2 pkt färdigkokta eller ca 3 dl torkade som du kokar själv)
2 schalottenlökar
neutral olja
1 tsk mald spiskummin
1 tsk gurkmeja
1 tsk mald koriander
2 tsk mild Madras curry-pulver eller garam masala
1/2 tsk mald kardemumma
1 msk tomatpuré
3 msk riven ingefära
4 vitlöksklyftor, rivna
1 burk krossade tomater
1/2 burk vatten
salt
1/2 – 3/4 blomkålshuvud

Gör så här:
Godaste sättet: Blötlägg och koka kikärtorna enligt anvisningar på paketet, salta ganska bra i vattnet.
Enklaste sättet: skölj 2 förpackningar färdiga kikärtor.

Skala och riv ingefära och vitlök. Skala och hacka löken. Fräs den i olja. Häll i de torra kryddorna (spiskummin, gurkmeja, koriander, curry-pulver & kardemumma). Fräs lite till. Tryck i tomatpuré och skrapa ner riven ingefära och vitlök. Fräs en liten stund till.

Häll i krossade tomater och vatten. Salta. Låt såsen koka i 15 – 20 minuter.

Dela blomkålen i buketter. Rör ner blomkål och kikärtor i grytan, och låt den koka ytterligare 5 – 10 minuter.

Ett litet tips som jag tror kommer från Anna Bergenström. När du kokar baljväxter (som kikärtor) så koka först upp dem, häll bort spadet och skölj kikärtorna. Sätt tillbaka grytan på spisen och koka nu baljväxterna ”på riktigt”.

Blötläggningstiden förkortas och så är de inte så där gasbildande som linser och bönor kan vara.

Och de kan ju vara rätt praktiskt om man ska umgås med människor…