Etiketter
En gång för mycket länge sedan frågade den nu 18-åriga sonen: ”Mamma, pappa, fanns det färger när ni var barn?”
Det var oklart om han menade att det bara fanns svart-vita TV-program, eller om han trodde att de svart-vita filmerna på TV:n var en återspegling av en värld utan färger.
På samma sätt kan man fråga: finns det färger under vintern? Det mesta går i grått – och skulle det komma lite snö antar den snabbt en gråbeige nyans. Men nu är det som om färgerna återkommit. Gröna strån på vår gräsmatta och blå scilla i häcken vid uteplatsen. Nere vid grinden blommar forsythian med gula kvistar – och hela dagar har molnen dragit bort och lämnat himlen blå.
Känns som läge för solens mat – för kyckling som i Provence.
Det här behövs till 3 personer:
500 g kycklingfilé (eller ca 700 g kycklingben), gärna ekokyckling som smakar mycket mer
olivolja
salt & svartpeppar
2 -3 schalottenlökar
olivolja
salt & svartpeppar
1 burk hela tomater eller 6 – 7 riktigt mogna tomater
3 vitlöksklyftor, skalade
1 gul paprika
1 liten bunt färsk timjan
1 – 2 nävar goda svarta oliver
Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader. Skala och hacka schalottenlöken. Fräs den i olja, krydda med salt & svartpeppar. Skär burktomaterna (eller färska tomater om det finns riktigt mogna) i små bitar och häll i dem i löken. Bind ihop timjankvistarna med bomullssnöre och lägg ner i kastrullen. Press i vitlöken och koka i 5 – 10 minuter.
Kärna ut och skär paprikan i små bitar, lägg ner den och oliverna i tomatsåsen och fortsätt koka 5 – 10 minuter.
Dela kycklingfiléerna på längden om de är stora. Bryn dem i olja. Salta & svartpeppra.
Häll tomatsåsen i en ganska djup (eller stor) ugnsform. Lägg kycklingen över och skjut in i ugnen i 15 – 20 minuter. Använder du kycklingben så behöver de nog ca 25 minuters ugnsvärme.
OBS Testa så kycklingköttet är vitt och helt genomstekt – och byt (eller diska) besticken när du ska hantera den färdiga kycklingen. Då slipper man campylobakter.
Vi firande att det var fredag och drack ett glas Pinot Noir från Languedoc till kycklingen. Men vill man känna sig riktigt provencalsk och riktigt vårlig, så får man nog knata iväg till Bolaget för årets första rosé.