• Alsacevin första gången
  • Bra bloggar
  • Franska viner
  • Lite om mig
  • Resa i Frankrike

Vin, mat, Alsace

Vin, mat, Alsace

Etikettarkiv: vinodling

”Provsmakning i Alsace”

30 torsdag Jan 2014

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, alsacevin, annat, resor, vinodling

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Alsace, alsacevin, Frankrike, resor, Vin- & kokbok, vinodling

provsmakning i alsace

Uteservering, sommar och äntligen semester. Man står där i kvällssolen och läser på menyn. Där finns den traditionella surkålsgrytan Choucroute, Baeckeoffe, anka.

”Mmm, god mat och hyfsade priser. Här går vi in och äter.”

Just så gjorde vi förra sommaren. Platsen var gatan mellan Place Gutenberg och katedralen i Strasbourg. Restaurangens namn har jag dessbättre glömt, för den lyckades med det nästan omöjliga – att göra alsacisk mat trist och intetsägande. Choucrouten var uppvärmd surkål. Baeckeoffen var fet och smaklös.

Tillbaka i Sverige hittade jag Provsmakning i Alsace (145 kronor + frakt på adlibris). Det är en bok om restauranger och vinproducenter i den franska provinsen jag så gärna skriver om.

Ett par knapptryckningar på datorn och så kom den hem i brevlådan ett par dagar senare.

Jag läste och blev ganska förförd. Eller vad sägs om Wistub du Sommelier, vinkyparens vinstuga, i byn Bergheim ett par mil norr om Colmar.

”Det är trivsamt trångt, med små bord med stolar och bänkar i trä… Här kan man umgås med lokalbefolkningen och njuta av en choucroute med en Riesling därtill”, skriver författaren Håkan Nilsson.

Jag tror jag ska försöka få med mig resten av familjen dit i sommar. För kan det bli bättre än en lokal krog som tar både mat och vin på allvar – och som dessutom har en folklig förankring.

Men hur ska man veta att den här typen av tips stämmer. Jag har aldrig varit i Bergheim. Ännu mindre på Wistub du Sommelier – så det enda alternativet är att lite på boken.

Men den innehåller också tips om vinproducenter i Alsace. Och här någonstans bli jag misstänksam. När författaren berättar om vinfirman Léon Beyer i Eguisheim, så handlar det om en medelålders man och en åldrig nestor, som också är borgmästare i staden.

Men när jag går in på sajten warfvinge.net och läser om samma företag, så har det skett en generationsväxling. Nu är det en ung man som jobbar tillsammans med sin far.

Jag misstänker att förklaringen är ganska enkel. Provsmakning i Alsace är utgiven första gången 2002. Den kom i nytryck 2012 – och alla kapitel blev kanske inte tillräckligt uppdaterade.

Slutsatsen är enkel: Vill du ha bra och aktuell information om vin i Alsace, gå in på sajten warfvinge.net, som drivs av Alsace-entusiasten PerWarfvinge. Sajten är faktarik, kunnig och dessutom gratis.

Vill du ha mer kunskap, köp hans bok Vinguide Alsace (200 kronor plus frakt, beställs på varfvinge.net). Den är intressant och full av fakta om viner, terroir och vinbönder. Men den innehåller också beskrivningar av byar och annan kunskap man behöver som turist.

Och så finns det ett litet avsnitt om restauranger. Och ja, Wistub du Sommelier finns med. Per Warfvinge skriver att krögaren serverar ”vällagad mat till humana priser, erbjuder skickligt utvalda viner och får alla att känna sig välkomna”.

Så i sommar blir det nog en middag på Wistub du Sommelier…

Har du några tips på guideböcker om mat och vin, så hör gärna av dig. Jag har funderat på att köpa Upptäcka franska vingårdar, men jag vet inget om den.

Du kanske har läst den…

Dela detta:

  • Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Klicka för att dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Tyskland – vinodling eller autobahn?

17 fredag Jan 2014

Posted by Vin, mat, Alsace in resor, vinodling

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

resor, vinodling

Skärmklipp vinodling B-W
Vinodlingar utanför byn Rosswag. Bilden kommer från Google Maps.

Jag var ganska skeptisk när det gick upp för mig att vi verkligen skulle åka till Tyskland på semester i sommar. I huvudet dök det upp bilder av trista Raststätten och hus i den där grå-bruna färgen som tyskar verkar ha tagit patent på.

Jag var tvungen att gå in på Google maps för att muntra upp mig, och fram trädde det andra Tyskland. Byar, korsvirkeshus och vinodlingar.

I syvästra tyskland finns det gott om bönder som låter vinrankorna klättra på sluttningarna ner mot floderna. Moseldalen har vi åkt igenom tidigare, men det finns en massa ställen som vi inte har sett. Precis norr om Alsace ligger Pfalz med Deutsche Weinstrasse, tyska vinvägen, som skapades för att locka intresse för den tyska vinodlingen.

Ett par mil österut ringlar sig floden Enz genom Vaihingen och den lilla vinbyn Rosswag i Baden-Württemberg. Hit åker vi i sommar, i alla fall till en by ett par kilometer söder om Enz. Som vanligt blir det ett utbyte. Två veckor i juli åker vi till Sydtyskland – och några tyskar intar det gula radhuset i Göteborg.

Det här blir åttonde gången vi byter hus med några andra. Hittills har det fungerat jättebra. Vi har lärt känna grannar och blivit inbjudna till människor på ett sätt man aldrig kommer i närheten av när man bor på hotell och turistanläggningar.

Är du det minsta nyfiken, så gå in och titta på utbytessajterna. De mest välkända är Intervac  http://se.intervac-homeexchange.com/ och HomeLink http://www.sweden.homelink.org/.

Baden-Württemberg har en fördel till. Det är bara ett par mil till Alsace, så man kan alltid åka dit. Titta lite, hälsa på Gérard Waegell i Nothalten och köpa med sig vin hem till Sverige.

Men annars har jag aldrig stannat i de här delarna av Tyskland. Så jag är lite nyfiken om det finns det någon som har erfarenheter av vinodlare och annat i Pfalz och (nord)västra delen av Baden-Württemberg. Hör gärna av dig om du sitter på ett litet guldkorn i form av en vinodlare eller ett kooperativ. Jag lovar att åka dit och testa vinet – och det är lugnt, det kommer att finnas massor av vin kvar efter mitt besök.

Dela detta:

  • Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Klicka för att dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Florian Beck-Hartweg – sympatiska och ekologiska viner

23 måndag Sep 2013

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, alsacevin, rött vin, resor, vin, vinodling, vitt vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Alsace, alsacevin, Frankrike, resor, vinodling, vitt vin

pinot gris beck-hartweg

En smällvarm eftermiddag i slutet av juli styrde vi bilen söderut genom Alsace. Biltermometern visade på 36 grader i skuggan. 15-åringen stönade i baksätet, och när man gick ur bilens svalka hos den sympatiske vinbonden Gérard Waegell blev det så varmt att svetten började droppa från näsan.

Det var en ganska märklig upplevelse. Jag luktade på vinet, tittade nedåt på vinglaset och näsan. Och upptäckte en svettdroppe som var på väg att släppa från nästippen.

Nästa stopp var den lilla staden Dambach-la-ville. Men det var inte stadens charm som lockade; det var vinproducenten Florian Beck-Hartweg. Hans viner är ekologiska och innehåller bara små mängder svavel. Filosofin är att vinerna ska vara av så bra kvalitet att de klarar sig utan mängder av tillsatser. Dessutom skriver Per Warfvinge entusiastiskt om honom i boken Vinguide Alsace.

Klart att vi var nyfikna – så vi parkerade i skuggan, slängde ett öga på 15-åringen som tittade upp från datorn och skakade på huvudet. Han ville inte följa med in till ytterligare en vinbonde.

Inne i källaren – den här gången låg vinkällaren verkligen i källaren – hittade vi pappan, Michel Beck-Hartweg. Det var en mycket vänlig man som gärna berättade både om gården och om vinerna. Han hällde upp en frisk Sylvaner, log lite och förklarade att deras egna druvor inte alls såg så stora och fullmatade ut som i broschyrernas färgbilder.

– Våra druvor är mycket mindre, så blir det när vi odlar ekologiskt.

Gården är ganska liten, 5,5 hektar, men den bygger på en tradition av vinodling sedan 1500-talet. Familjen odlar alla de traditionella Alsacedruvorna, från frisk Sylvaner till mättad Gewurztraminer. Druvorna handplockas för att ge bästa kvalitet. Ändå säljs vinerna till sympatiska priser, en vanlig standard-Riesling kostar 5,90 euro.

1,5 hektar av gårdens marker ligger inom Grand Cru Frankstein. Det är alltså vinodling inom ett område som anses ovanligt bra och därför får en särskild kvalitetsmärkning. Här gör Florian Beck-Hartweg bland annat en röd Pinot Noir, men eftersom druvan inte är godkänd för Grand Cru så säljs den som specialvinet Pinot Noir ”F”, utan den extra kvalitetsstämpeln.

Vi provade oss igenom Sylvaner och Pinot Noir, ett par olika Riesling och några sorter Pinot Gris – alla friska och smakliga. Vi beundrade källaren med lagrade flaskor. Vi ställde frågor och Michel Beck-Hartweg berättade på en långsam och eftertänksam tyska.

Ungefär då slets dörren upp. In störtade en röd och varm 15-åring.

– VAD HÅLLER NI PÅ MED. Det är minst 40 grader varmt i bilen!

Och han hade helt rätt. Bilen hade nu hamnat i solen och fått en rent saharisk temperatur. Återstod bara att betala och ta med vinskatten hem till Sverige.

michel bech-hartwg

I helgen var det äntligen dags att gå ner i radhuskällaren och plocka upp en flaska. Det blev en Pinot Gris Cuvée Prestige från 2011, ett torrt, finstämt och lite försiktigt vin. Lätt men ändå fylligt. Fräscht och med inslag av mineral.

Florian Beck-Hartweg undviker botrytis, ädelröta. Vinet har heller inget av den sötma som ibland finns i Pinot Gris-viner – inte nödvändigtvis för att de är söta, men den låga syran gör att munnen signalerar ”sötma”. Trevligast med vinet är en liten, liten beskhet på slutet. Det gör att vinet funkar bra med mat, t ex fläskkött.

Om jag skulle köpa vinet igen? Priset, 8,30 euro är inget problem – men vägen; det är så förbannat långt till Alsace…

Vill du läsa mer om vinerna så har Beck-Hartweg en engelskspråkig hemsida. Du hittar den HÄR.

Dela detta:

  • Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Klicka för att dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Vigneti di Castello

31 lördag Aug 2013

Posted by Vin, mat, Alsace in rött vin, vin, vinodling

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

rött vin, vinodling

vignetti di castello

Tillhör du också de där som har en romantisk dröm om att bli vinbonde. Inte så att du tror det på allvar, men du kan ändå inte låta bli att läsa de där artiklarna om IT-snubben som hoppar av sitt välbetalda jobb för att flytta till Toscana och börja med vinodling.

Jag är en av dem. När jobbet börjar kännas för trist, så flyger tankarna iväg. Rieslingdruvor och korsvirkeshus i Alsace. Några vinstockar i den nytända vinregionen Languedoc…

I somras besökte vi en av dem som gjort allvar av tankarna. Daniel Huber driver sedan 30 år en vingård i Ticino.

När vi mötte honom en stekhet eftermiddag i början av augusti var hans t-shirt mörk av svett och han hade svårt att räta på den ryggen efter jobbet på vinfälten.

En liten krock blev det mellan de romantiska drömmarna och den tuffare verkligheten. Visst, jag fattar att vinodling är ett bondejobb. Men ändå – när man drömmer om de där vinraderna i Languedoc, så ser man en bild av sig själv där man vandrar fram med en sekatör och knipsar av ett skott här och ett där – sedan vandrar man visslande iväg till nästa fält..

Inte fan får en värkande rygg plats i den drömmen…

I helgen var det dags att plocka fram en flaska vin från Hubervini. Det blev en Vigneti di Castello från 2010, ett Merlotvin för 27 Cfr.

Druvorna har vuxit på 450 meters höjd på branta södersluttningar. Därefter har de fått en stund på ekfat, något som känns ganska tydligt när man drar in lukten i näsborrarna.

Det är en mörk och mullig lukt. Smaken är lättare. Pigg och nästan ung med ganska tydlig strävhet.

Vinet funkade utmärkt, både till Piatto ticinese och Kantarellrisotto. Hustruns omdöme var kort och positivt. ”Gott”, sade hon och sippade lite till på vinet.

Men är det värt sitt pris, 27 schweizerfranc är faktiskt jäkligt mycket pengar för en flaska vin.

Jag luktade lite på vinet, funderade och tog en klunk till. Sedan kom jag att tänka på Daniel Hubers värkande rygg. Och svaret blev på ett sätt självklart.

Dela detta:

  • Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Klicka för att dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Riesling: frisk, god – och lite blyg

24 lördag Aug 2013

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, alsacevin, vin, vinodling, vitt vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Alsace, alsacevin, vinodling, vitt vin

riesling 2012

Vi fick med oss lite Riesling hem från den sympatiske Gérard Waegell i Nothalten. Den nya årgången 2012 är en trevlig bekantskap. Frisk och med hyfsad syra.

Lite smak och lukt av citron gör det till ett matvänligt vin. Vi drack det till Fiskgryta från Alsace, en klart lyckad kombination. I grytan balanserade vinets syra och gräddens rondör – och i glaset hejade Rieslingen på.

Sniffar man på vinet så kan man ana toner av petroleum. Men det är ett ungt vin, ännu lite blygt; det är ett vin som ännu inte riktigt vågar ta för sig här i världen.

På Domaine Waegell kostar flaskan 4,60 euro, nästan löjligt billigt. I Sverige kan man inte köpa vinet.

Gérard Waegell säljer till Tyskland. Han åker själv runt och levererar i södra och västra delarna av landet. Men till Sverige kör han tyvärr inte.

Dela detta:

  • Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Klicka för att dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Daniel Huber – vinbonde i Ticino

13 tisdag Aug 2013

Posted by Vin, mat, Alsace in rött vin, resor, vin, vinodling, vitt vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

rött vin, resor, rosévin, vinodling, vitt vin

daniel hubers vinstockar

Längst upp på bergryggen i Monteggio har Daniel Huber sin vingård. Den ligger på 450 meters höjd och marken är ibland så brant att det sticker i fötterna när man tittar nedåt, men utsikten är svindlande vacker. Man ser ut över Tresaflodens dalgång och de sista bergen innan Po-slätten plattar ut jorden. Lago Maggiore lyser som en liten blå-grön fläck mellan bergen.

Hit flyttade Daniel Huber för 30 år sedan för att bygga upp en egen vingård. Då var han en ung universitetsutbildad vinmakare från Zürich. När vi träffar honom en stekhet eftermiddag i början av augusti har håret grånat. T-shirten är svettig efter dagen på vinfälten och ryggen är böjd, som om det är svårt att räta upp den det hårda arbetet.

Han kommer emot oss med nyfikna ögon och undrar hur vi hittat hans vingård. Företaget Huber-vini är en av Ticinos kvalitetsproducenter. I vanliga fall säljer han till restauranger och privatkunder, men särskilt många turister brukar inte komma förbi.

Ändå tar han med oss in på innegården till det traditionella malcantonesiska huset. Där klättrar vinrankor i arkaderna från 1600-talet. Den stålblänkande avstjälkningsmaskinen står lite för sig själv, så att citronträd och fikonträd ska få utrymme.

Daniel Huber har ungefär noll snobbism. Han frågar på lätt sjungande tyska vad vi vill smaka:

– Vad är ni intresserade av? Rött vin eller vitt. Billigt eller dyrt.

Själv börjar han med ett rejält glas vatten, torkar sig om munnen och korkar upp en rosé gjord på Merlot. Det är ett rent, friskt vin. Försiktigt i både smak och lukt, men ändå distinkt. Det samma gäller också för Fustoquattro, en ung röd Merlot, som lagrats på ståltank.

Hemligheten bakom Huber-vin är det låga skördeuttaget. Om jag förstår rätt, så är det bara 30 hektoliter per hektar – ungefär en tredjedel av vad massproducenterna tar ut. Odlingarna ligger högt, upp till 450 meters höjd, och på branta sluttningar, så det mesta av arbetet måste göras för hand.

Priset på vinet är därefter. De billigaste vinerna kostar strax över 100-lappen, men det är gott så vi bestämmer oss för några flaskor och åker till byn Sessa för att rycka några hundralappar ur bankomaten.

När vi kommer med pengarna möts vi av en nyduschad Daniel Huber. Det är som om ryggen blev rakare av duschen, men ögonen är fortfarande vänligt plirande – och när vi fotar honom i badbyxor skämtar han om att inleda en ny karriär som badpojke.

Men han hinner också berätta mer om gården. I huvudsak odlar han blå druvor, mest Merlot, som passar bra i Ticinos varma klimat. Men det vita vinet gör han på Chardonnay, till skillnad från många andra i södra Schweiz, som använder Merlotdruvan även till vitt vin.

Klimatet på Alpernas sydsluttning är inte bara varmt, det är blött också. Den årlig regnmängd kan få en göteborgare att längta hem till den torra Västkusten. Dräneringen av markerna är inget problem, men han planterar gräs och växtlighet mellan vinraderna för att inte den terrasserade jorden ska sköljas med av regnvattnet.

daniel huberDruvklasarna håller han rena från blad för att de ska få maximalt med solljus, annars kan fukten ställa till problem. Kemiska bekämpningsmedel använder han däremot inte.

För 30 år sedan var Daniel Huber en av de verkliga vinpionjärerna i Ticino. När jag frågar varför han har lyckats så bra när många andra misslyckats svarar han rakt:

– Därför att jag gör bra vin.

Han säger det som ett konstaterande. Helt utan skrytsamhet.

Mer om Daniel Hubers vin kan man läsa på hubervini.ch

daniel hubers vingård

Dela detta:

  • Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Klicka för att dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Semestertips – köp vin i Alsace!

16 söndag Jun 2013

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, alsacevin, vinodling

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Alsace, alsacevin, Frankrike, vinodling

skylt degustation
Avsmakning. Försäljning. Skylten står bland vinstockarna utanför Hunawir.

Köpa vin av en vinbonde är något av det roligaste man kan göra på resan. Man kliver in genom dörren till vinkällaren och möts av kraftigt solbränd vinbonde eller hans fru. Man pratar med dem, ibland på något språk man kan, ibland bara med händer, gester och enstaka ord.

Ändå funkar det. En gång ”diskuterade” jag fatlagring av viner med vinbondens fru utan att kunna mer franska än enstaka ord, typ ”notan, tack”, ”ett rum för två personer”.

Jag pekade på vinet, sa ”no mature” och pekade på vinfaten längre in i lokalen.

– Ah, non… sa hon och började berätta om vinet, att det inte var lagrat på ekfat – och jag fattade faktiskt en del av vad hon sa.

Men i Alsace är det lite lättare. Alla vi har träffat i vinkällarna pratar tyska – och förvånansvärt många pratar engelska.

Kvalitetsmärkning Appellation Contrôlee
Man behöver inte vara rädd för att få med sig ett dåligt vin från vinkällaren. Dels smakar man faktiskt på det vin man köper – och dels görs i stort sett inget dåligt vin i Alsace. Nästan allt av det vanliga, vita vinet har den vanliga kvalitetsmärkningen ”Appelation Alsace Contrôlee”. Undantaget är de lite finare och dyrare vinerna som har den finare ”grand cru”-märkningen.

Ändå är vinerna i Alsace klart överkomliga i pris. Basvinerna kostar en 50 – 60 kronor flaskan hos vinbönderna. Det är samma flaskor som du får langa upp en 100-lapp för att få med dig hem från Bolaget.

Viner gjorda på en druva & Edelzwicker
Vinerna i Alsace görs på bara en druvsort, nästan överallt annars blandas olika druvor i samma vin. Fördelen med endruve-viner är att man ser direkt vilken ”inriktning” vinet har. Gillar man en särskild sorts vin, så kan man kolla efter druvor som ger just den typen av vin.

Undantaget är de blandviner som finns, ibland av lägre kvalitet. De kallas oftast för Edelzwicker. Står det Gentil på flaskan, så betyder det en blandning av de finare, ”stora” druvorna Riesling, Pinot Gris, Muscat och Gewurztraminer.

Vill man köpa Edelzwicker, så finns det en enkel regel: Testa vinet. Tycker du det är gott, så är det bara att handla.

Riesling
De mest berömda vinerna är ofta Rieslingviner. Goda viner, bra till mat. Men de har ofta en hög syra. Gillar du syran i vinet – som ofta funkar bra ihop med maten – så är det bara att handla. Tycker du att vin kan bli för ”surt”, så ska du leta efter mildare Riesling.

Det är framför allt unga viner som har hög syra. Äldre får mer äppeltoner och toner av petroleum och mineral. Jag tycker det är häftigt att kliva in i en vinkällare och känna just lukten av mineral och petroleum.

Nu kanske du tror att jag har tappat förståndet. ”Vin kan ju fan inte lukta bensin och oljeraffinaderi!”.  Nja, det är inte den lukten ordet petroleum står för. Men kliv in hos Gérard Waegell i Nothalten. Det luktar mineral och petroleum, jag lovar.

Pinot Gris
De här vinerna är nästan motsatsen till Riesling. Här pratar vi om runda, smakrika och fylliga viner. Pinot Gris kan vara något av det godaste som finns i vinväg. Passar utmärkt till thailändsk mat – eller bara som ett vin att sippa på när man sitter på uteplatsen eller balkongen en ljummen sommarkväll och tittar på himlen som mörknar till en svensk sommarskymning.

Men Pinot Gris har ofta låg syra och är lite feta. Tillsammans med lite restsötma, så kan det kännas som om vinet liksom kletar fast i gommen.

Leta gärna efter lite friskare Pinot Gris-viner där syran kan matcha allt det smakrika och fylliga – då är det ett fantastiskt vin.

Muscat
Muscatvinerna från Alsace kan man inte längre köpa på Systemet. Det är synd för det är ett friskt vin som funkar utmärkt till fisk och skaldjur. Gott, lättgillat och lite blommigt. Dessutom är det kul att köpa de viner som faktiskt inte går att få tag på i Sverige.

Gewurztraminer
Viner gjorda på gewurztraminer-druvan är extremt kyddiga och parfymerade. Smaken är fyllig och speciell. Jag har länge haft svårt för de här vinerna, men kanske, kanske börjar jag upptäcka charmen med vinet.

Vinexperter säger att man ska dricka gewurztraminer till matjessill med skirat smör. Någon gång ska jag testa om de har rätt…

Pinot blanc
Pinot blanc-druvan räknas inte som en av de ”ädla” druvorna i Alsace. Det är synd, för vinerna är ofta goda, lättdruckna och trevliga. Samtidigt är det kanske tur, för Pinot blanc är ofta lite billigare…

Det är ofta ganska okomplicerade viner som passar bra till paj och buffé, eller kanske som ett glas vin före maten när du sitter och knaprar i dig ett par oliver.

Om Pinot Gris är ett vin för en ljummen sommarskymning, så är Pinot blanc ett vin för after beach – om du förstår skillnaden.

Andra viner
Alsace gör goda och prisvärda mousserande viner, Cremant d’Alsace. Inte lika häftigt som en Champagne, men mycket billigare – och i mitt tycke oändligt mycket godare än lågprisbubbel.

De röda vinerna görs på Pinot Noir-druvan. Det blir ganska lätta viner som trivs ihop med charkuterier och förrätter. Letar du efter ett vin till fredagsbiffen, så ska du nog hellre vända blicken mot andra områden.

Den sista vita druvan i Alsace är Sylvaner. Det finns säkert utmärkta viner gjort på den druvan – jag har bara inte hittat dem ännu.

Men det är där charmen ligger med att handla vin direkt från bonden. Man knackar på, sippar på vinet och luktar, pratar och funderar lite. Ibland hittar man viner som man bara älskar – ibland hittar man viner som bara är bra.

Men kul är det varje gång.

Dela detta:

  • Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Klicka för att dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Vinguide Alsace – bästa vinguiden

12 måndag Nov 2012

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, alsacevin, vinodling

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Alsace, alsacevin, Frankrike, resor, Vin- & kokbok, vinodling

Eguisheim France Tourism

Ville Fleurie. Eguisheim är officiellt utsedd till
”blomstad”. Bilden är hämtad från France Tourism.

”Eguisheim är en av de allra vackraste byarna i Alsace. Trots närheten till Colmar är det som att komma till en förgård till paradiset då man om sommaren cyklar in i staden. Trångt, genuint och blommor, blommor, blommor.”

Det här kan låta som en beskrivning hämtad ur en roman, men det är inledningen till avsnittet om Eguisheim i Per Warfvinges guidebok om Alsace och Alsaceviner, ”Vin guide Alsace”.

Per Warfvinge är entusiasten som driver en hemsida om Alsaceviner. I guideboken tar han ett steg till och beskriver område på 190 fullmatade sidor. Halva boken innehåller beskrivningar av byar, vingårdar och intervjuer med vinbönder.

Där finns fakta om närmare 60 vinproducenter med tips om vilka viner som är mest prisvärda på de olika vingårdarna.

Per Warfving är en äkta amatör, alltså en person som älskar det han gör. Och just därför blir resultatet ofta så lyckat.

Nu är det inte särskilt svårt att älska Eguisheim. Har du aldrig varit där, så ska du boka en biljett och åka dit. Det är en fantastisk by med medeltida gränder och korsvirkeshus som lutar sig mot varandra. Mest av allt känns det som att stiga in i en Hans-och-Greta-värld.

Byn är också mycket gammal. Det omnämns redan år 720, och en adelsman från byn blev påve på 1000-talet.

Men boken handlar inte bara om vin. Där finns tips på de krogar som vinbönderna själv äter på. Och skulle du vilja cykla fram mellan byarna, så finns där praktiska råd och anvisningar.

Ett avsnitt tar upp Alsace plågsamma historia. Jag har tidigare skrivit om hur byar nästan utplånades under 30-åriga kriget (Alsace & fredspriset). I Riquewihr bodde i 2 245 personer innan kriget startade. 30 år senare hade antalet reducerats till 74 personer.

Men mest handlar det naturligtvis om vin. Är du intresserad av Alsace och viner därifrån – eller funderar du på en Alsace-semester nästa år, tycker jag absolut att du ska köpa boken. Den kostar 230 kronor om du köper den från Per Warfvinges hemsida http://www.warfvinge.net Den finns också på http://www.bokus.com

Dela detta:

  • Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Klicka för att dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Nu är vinet skördat i Kungsbacka

28 söndag Okt 2012

Posted by Vin, mat, Alsace in vin, vinodling

≈ 4 kommentarer

Etiketter

vinodling


Den sista skörden gav 16 kilo Rieslingdruvor.

Nu är vinskörden över för Jan-Olof Arnäs i Kungsbacka. Totalt har han skördat 125 kilo druvor i år, pressade druvor som nu står på jäsning i hans vinstuga. Om ett halvår ungefär har musten förädlats till 115 flaskor vin, både vitt, rött och rosé.

Idag skördades de sista druvorna. Det var Rieslingstockar i två växthus som plockades rena av Jan-Olof och några intresserade ”vingårdsarbetare”. Dagens skörd var 16 kilo små, men söta druvor.

Skörden handlar inte alls bara om att plocka druvorna. Inne i vinstugan rensades klasarna från dåliga och mögliga delar. Det kändes ungefär som när man kommer hem efter skogstur och ska rensa svampen.

Vinklasarna vevades genom avstjälkningsmaskinen för att ta bort de stjälkar som annars skulle ge vinet en hård garvsyra. Eftersom det här ska bli vitt vin pressades druvorna innan jäsningen.

Jan-Olof tog fram glas och vingårdsarbetarna smakade av musten.

– Det smakar äpple, sa Jörgen, en av entusiasterna-som hjälpte till med skörden.

Och likheten mellan äpple och druvmust var påfallande, både i lukt och smak.

Jan-Olof mätte sötman och syran i musten för att kunna skapa ett balanserat vin av druvorna. Sötman i musten var tillräcklig för en potentiell alkoholhalt på åtta procent. För att skapa ett vin med omkring elva procent alkohol, tillsatte han 900 gram socker till den här skörden.

– Det gör de i vinproducerande länder också, påpekade han.

Och det stämmer verkligen, det är bara det att det låter finare på franska. Chaptalisering låter bättre än att hälla i socker.

För att balansera den ganska höga syran tillsätter han kalk i musten. Och sedan häller han upp den på en damejeanne. Där ska det först jästa i rumsvärme i tio dagar, så småningom tappas om och mogna i kylskåpstemperatur.

Om ett halvår har dagens skörd blivit till 15 flaskor gott Rieslingvin, men för att hålla ”vingårdsarbetarna” på gott humör plockade Jan-Olof fram en flaska av förra årets vin, gjort på bland annat Kernlingdruvan. Det var ett friskt vin med hög syra, gott och matdrivande – så det fick bli en smörgås innan vingårdens arbetare slutade för dagen.

”Vingårdsarbetarna” provar resultatet av förra årets skörd.

Dela detta:

  • Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Klicka för att dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Bilder från vinskörden

27 lördag Okt 2012

Posted by Vin, mat, Alsace in vin, vinodling

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

vinodling


Druvklasarna rensar lika noga som svamp efter svampplockning.


Avstjälkningsmaskinen skiljer druvorna från de stjälkar som annars skulle ge en hård garvsyra.


En vattentrumma fylls med alltmer vatten, så att druvmusten pressar ut genom hålen i cylinderns ytterväggar.


För sista gången i år, så rengörs avstjälkningsmaskinen.


De sista druvorna är skördade. Nu är det höst i vingården.

Dela detta:

  • Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Klicka för att dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …
← Äldre inlägg
Nyare inlägg →
Välkommen till en blogg om livets goda - mat, dryck och lite om resor.

Jag som skriver heter Roland Dahlström. Pappa, man, hundägare och göteborgare. I den ordningen.

Men jag är också nyfiken kokboksfantast, frankofil kartläsare och äntligen pensionär.

Välkommen hit!

PS. Lämnar du en kommentar så blir jag glad

Etiketter

Alsace alsacevin buffé cider & dryck fest & meny fisk & skaldjur fläsk Frankrike fransk mat förrätt grillat gryta huvudrätt jul klimatsmart kyckling & fågel lamm matbröd nöt ost & efterrätt pasta resor rosévin rött vin sallad smårätt snabbmat soppa sås & röra tillbehör under 20:- vardagsmat Veckomeny Medelhavskost vegetariskt vilt Vin- & kokbok vinodling vitt vin

Kategorier

eller månad

Vad är du sugen på?

erfterrätt

Citronmousse – enkelt & fräscht

Crème brulée – klassisk fransk efterrätt

Glass med Kahlúa & chokladsås med havssalt

Enklaste receptet – ostkaka med mer mandel & mindre socker

Chokladmousse med havssalt

Mangosorbet med granatäpple & glass eller risgrynsgröt

Turkisk yoghurt med honung, äpple & mandel

Senaste inläggen

  • Fastan V: linssoppa med blomkål & soltorkade tomater
  • Fastan IV: italiensk gnocchi med svensk grönkålspesto
  • Fastan III: strömming & pesto – husman med smak från Medelhavet
  • I helgen gjorde vi nästan alla den goda julmaten
  • Fastan: Bürebrot II – smakrikt lantbröd med rötterna i Alsace
  • Idag börjar fastan – med lax, havrerisotto & gremolata
  • Mord, mat & Massif central i en deckare perfekt till jul
  • Julens godaste – smått & gott till glöggen eller ett glas vin
  • Potatissoppa med ursprung från Kanarieöarna
  • Vin chaud – som glögg men lättare, friskare & fräschare
  • Vildsvinsbiffar med lättaste gräddsåsen – milt, lent & smakrikt
  • Chèvre chaud – gratinerad getost med betor, valnötter & vinägrett
  • Brandade – supergod fransk fiskgratäng
  • Chateau du Cléry – perfekt till en fiskgratäng med rödspätta
  • Mårten gås – eller kanske Krister kalkon?
  • Ugnsstekta kycklingben med sydfranska smaker

Mest läst kött & fisk

Veckomeny – Medelhavskost för svenska kök nr 66

Canard confit – anka med bakad rödlök, jordärtskocka & rödvinssås

Ugnsstekt plattfisk – lättaste maten

Fransk nyår – soppa med bubbel, canard a l’orange & äppelsorbet

Sill, jansson & lax – godast på julbordet

senaste kommentarerna

  • Lena i Wales om Fastan V: linssoppa med blomkål & soltorkade tomater
  • Lena i Wales om Fastan IV: italiensk gnocchi med svensk grönkålspesto
  • Fastan V: linssoppa med blomkål & soltorkade tomater | Vin, mat, Alsace om Linssoppa med blomkål & soltorkade tomater
  • Fastan IV: italiensk gnocchi med svensk grönkålspesto | Vin, mat, Alsace om Gnocchi med grönkålspesto – italiensk mat på svenska
  • Bürebrot – smakrikt bondbröd från Alsace | Vin, mat, Alsace om Fastan: Bürebrot II – smakrikt lantbröd med rötterna i Alsace
  • Fastan III: strömming & pesto – husman med smak från Medelhavet | Vin, mat, Alsace om Strömming med pesto – husman med smak från Medelhavet

mest läst vegetariskt

Omelett med lök & paprika – perfekt till lunch eller lätt middag

Veckomatsedel – Medelhavskost för en vegetarisk vecka XVI

Potatissoppa med ursprung från Kanarieöarna

Fun (?) fact: Samma dag som uer-filé kostade 98 kronor kilot i Göteborg, marknadsförde fiskhandlaren i Östermalmshallen samma fisk. Den ”har ett fantastiskt fint kött och påminner lite om abborre i smaken”, lovade saluhallen. Priset? 590 kronor kilot.

mest läst pasta & ris

Smakrik pasta med räkor & sås med egen räkfond

Tagliatelle med ugnsrostade grönsaker & fetaost

Gnocchi med ragu på linser & champinjoner

Nice fact: I Medelhavskosten ingår 30 minuter rörelse per dag. Gå ut med hunden, lek med barnen, klipp gräset eller – hemska tanke – dammsug.

mest läst smårätter

Hemlagad paté – lättaste receptet

Rillette de porc – förrätt i en liten kruka

Matjessill med dill – fräscht både till jul & midsommar

Fun fact: 10 000 steg om dagen är en myt. Under 4 000 steg är en hälsofara, mellan 4 000 och 7  000 steg sker en viss förbättring. Idén med 10 000 steg kommer från en japansk firma som tillverkade stegräknare. De valde namnet för att det japanska tecknet för 10 000 steg ser ut som en gående man

mest läst tillbehör

Hustruns ungerska lantbröd med potatis

Bürebrot – smakrikt bondbröd från Alsace

Pommes Anna – fransk ugnsbakad potatiskaka

True fact: Sett på en tröja på Friskis ”Om jag tappar ett par kilo låter jag dem ligga”.

mest läst vin & resor

Vin chaud – som glögg men lättare, friskare & fräschare

Chateau du Cléry – perfekt till en fiskgratäng med rödspätta

Raimonda – som gjort för en svamprisotto på hösten

Lita inte på Google translate. Så här översattes ett lammrecept: ”Massera in brösten med olivolja… låt marinera. Färga benen, tillsätt aromaterna, svettas, färga med honung… Grädda i 8 minuter på varje sida och servera med saften.”

Fräsch äppelsorbet med calvados

Fräsch äppelsorbet med calvados

Julens godaste – smått & gott till glöggen eller ett glas vin

Portvinskokt päron med Saint Agur, valnötter & knaprig kavring

Bloggstatistik

  • 1 268 261 besök

Gör som 100 andra, prenumerera du med.

Skräpposter blockerade

19 785 skräpposter blockerade av Akismet

Blogg på WordPress.com.

  • Prenumerera Prenumererad
    • Vin, mat, Alsace
    • Anslut med 100 andra prenumeranter
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Vin, mat, Alsace
    • Prenumerera Prenumererad
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Läsare
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …
 

    %d