Bengt-Göran Kronstam är nestorn bland svenska vinjournalister. Han har gjort ungefär allt man kan göra i branschen. Varit redaktör för Systemets personaltidning, grundat Allt om Vin, tagit initiativ till vinmässan Vinordic. Under 28 år var han vinkritiker i Dagens Nyheter.

Han – om någon – borde väl veta hur man lagrar vin? Så han kastade sig väl över en svindyr vinkyl när han var en ung vinsamlare?

Nja, inte riktigt. Under de första tio åren lade han flaskorna i en vanlig garderob. Huvudsaken är att det är mörkt, ganska jämn temperatur och att det inte skakar.

Och duger en garderob åt Bengt-Göran Kronstam, så duger en vanlig källarskrubb åt mig, har jag tänkt. Under åren har jag köpt en och annan flaska, langat in dem i källarskrubben – och i några fall har de blivit liggande.

Det gäller i alla fall en flaska Trimbach Riesling som jag köpte någon gång runt 2014, och sedan lyckats glömma bort. På hyllan låg också en lite yngre kamrat.

Och när vi skulle äta hällefilé med vitvinssås tillsammans med några kompisar så tyckte jag det skulle vara kul att testa de bortglömda vinerna.

Trimbach Riesling är ett Alsacevin med hög syra. ”mycket frisk smak med inslag av gröna äpplen, päron, mineral, krusbär och citron” skriver Systemet på sin hemsida. Själv köper jag inte vinet så ofta, om man säger så. Priset (189 kronor) har höjts till en nivå som jag inte har råd med, mer än möjligen på guldbröllopsmiddagen. Men dit är det ännu 17 år, så vi får väl se om jag fortfarande är på benen och springer på Bolaget 2041.

Trimback Riesling 2012 är ett rejält gammalt vin. Syran har nästan helt brutits ner och istället är det en tydlig doft av petroleum som möter näsan. Lite av citrus finns kvar i smaken, men det är en hel del mineral och petroleum som dominerar.

Om det är gott? Man kan väl säga så här att jag uppskattade vinet, framför allt när det hade luftats en del. Men det var inte alla runt bordet som gillade det.

– Det luktar växellådsolja, sade en person som därmed antydde att han faktiskt bytt olja i en växellåda.

Det har inte jag, så jag fick nöja mig med enklare omdömen.

– Skumbanan, sammanfattade en annan och hällde över sitt vin till en medprovare.

Både omdömet och gesten berättade vad hon ansåg om vinet.

Trimbach 2017 mötte gladare miner. Det är ett vin där syran har rundats av, men fortfarande är tydlig. Visst finns där petroleum och mineral, men i en nedtonad variant.

Den uppiggande syran samspelade fint med vitvinssåsen som var gjord på ett rieslingvin, syran i såsen var alltså ganska hög.

Kanske är det årgång 2017 som är den goda kompromissen. Både utvecklad mineral och petroleum – och en syra som fortfarande driver vinet.

Slutsats?

Man ska inte glömma bort saker. Inte ens en flaska vin i källaren.