För några år sedan så kunde man se tröjor där det stod ”Life is too short to drink bad wine”. Jag tror att det var det australiska vinhuset Lindemans som tryckte upp tröjorna.
Själva devisen har jag inget emot. Vem tusan vill dricka dåligt vin, när det finns bra? Problemet var bara att Lindemans producerade ett antal viner som inte föll mig på läppen.
En vinmakare som skulle kunna ha den devisen är däremot firman Gustave Lorentz. Det är ett av de mesta välkända vinhusen i Alsace. Därifrån kommer sällan några dåliga viner – Gustave Lorentz Riesling Réserve 2012 – 89 kronor på Bolaget – är inget undantag.
Även om det här är deras bas-Riesling, så är det ett färdigt och fullödigt vin. Lite gula äpplen, aningen honung och citron är vad som möter när man sticker ner näsan i glaset.
I munnen är det balanserad syra med bara lite citron. Tillräckligt mycket vin för att pigga upp, tillräckligt nedtonat för att funka bra till maten.
Vi drack en flaska till Vildsvin i vin med grädde, svamp, citron & salvia. Syran i maten funkade bra ihop med den pigga Riesling-syran i vinet. Vi åt, njöt och pratade med kompisar. Det blev en lång och trevlig kväll.
Och ja, jag håller med om devisen ”life is too short to drink bad wine.”
Dåligt vin vill man inte dricka. Inte med korksmak heller, vilket sällan händer numera, finns ju sällan kork längre. Men i la France korkar de fortfarande flaskorna. Från vinkoperativen kan man ibland få riktigt uselt vin, en del rätt bra också för all del.
Den enda gång jag har lämnat tillbaka ett vin var för många år sedan. Jag hade köpt ett billigt rödtjut på Bolaget, men när jag kom hem upptäckte jag att det var odrickbart. Jag var övertygad om att det var något fel på vinet. Först efteråt kom jag på att vinet kanske ”skulle” smaka så jävligt…
Heder åt Systemet som tog tillbaka flaskan.
/Roland