Om du reser i vinproducerande områden, passa på och besök en vingård. Det är ofta både kul och spännande. Och du blir nästan alltid väldigt väl mottagen.

En av de vinbönder vi mött på det här sättet är Antonio Fioravante. Det är en vänlig man med Nya Zeeland-keps på huvudet – i alla fall när vi besökte honom. Han har en liten vingård i Vapolicella utanför Verona, och tyckte tydligen att det var ett kul avbrott i den vanliga lunken när vi kom en av de första dagarna i juli för ett par år sedan.

Glatt korkade han upp flaskor och hällde upp smakprov, skålade och berättade livfullt om gården – allt på en klingande italienska. Dessbättre hade han en son som kunde engelska och som fick rycka in när händer och fötter inte räckte till för att vi skulle förstå.

Men han sålde inte bara sitt vin. Han visade också upp gården, lät oss titta på lagringstankarna och klättra upp på vinden där han torkade druvorna till Amaronevinet. Vi fick också klappa hundarna, hälsa på frun och inspektera gårdens ”bo på lantgård”-rörelse.

När vi gick skickade han med oss resten i en av provflaskorna ”så att vi skulle ha något vin till middagen”.

Det är en sådan person som man minns med värme. Lite av Antonio Fioravante finns dessutom kvar; nere i källaren ligger en flaska av hans Amarone och väntar på rätt tillfälle att drickas upp.

Nu kanske du tror att han var ett undantag. SÅÅ vänliga är de väl inte. Och okej då, det är inte alla som avsätter en timme av sin tid för några turister som handlar vin för ett par hundralappar.

Men det finns en annan förklaring. Gårdsförsäljningen av vin betyder ganska mycket för vinodlarna. De vinbönder vi pratade lite närmare med i Alsace i somras berättade att ungefär en tredjedel av försäljningen sker i deras vinkällare – eller gårdsbutik, som det skulle heta i Sverige.

Dessutom kan du få med dig ett par flaskor gott vin hem efter ett besök i vingården. Det är inte så dumt. Jag kan väl inte vara den enda personen som stått på en stormarknad i ett turistland och dumt stirrat på 20 flaskor rött vin, som alla lovar att de passar utmärkt till ”cheese, grill and casserole”. Bara för att till middagen finna ut att alla de 19 andra förmodligen hade varit bättre.