Jag känner en yngre man som har utbildat sig till kock. Nu har bytt branch, men under en del år slavade han i kök både här och där. En tid var han elev på Grythyttan, träffade där Carl Jan Granqvist, grundare av kockutbildningen och allmänt upphöjd krögarprofil.

Man kan väl säga så här. Om Carl Jan tyckte han inte.

”Det är konstigt att en så duktig person kan vara så otrevlig”, är det raka omdömet.

När jag tar fram fotot på den här spenatlasagnen kommer jag att tänka på historien om Carl Jan och Grythyttan. Maten är god, men på bilden ser lasagnen mest ut som en övergiven torskromslåda gjord på Kalles kaviar.

Och då kommer tanken: ”Det är konstigt att en så god lasagne kan se så trist ut på bild”.

För det är en riktigt lyckad maträtt. Ett grundackord av pasta och spenat samspelar fint med smakrik chèvre och pigga toner av soltorkade tomater. Och så lite örtkryddor och vitlök på toppen.

Har jag inget att klaga över vad det gäller maten… Ja, det skulle kanske vara att jag inte har kommit på den själv. I allt väsentligt är det ett recept på bloggen Min lilla kokvrå.

Det här behövs till 4 personer:
450 g fryst spenat (eller färsk)
olivolja, salt & svartpeppar
1 vitlöksklyfta

Chèvresåsen
150 chèvre
15 soltorkade tomater
1 vitlöksklyfta
3 dl lätt crème fraiche
2 dl vatten
salt & svartpeppar
2 tsk torkade örtkryddor som du gillar: timjan, oregano, franska örter

9 – 10 lasagneplattor (inte färska)
1,5 dl riven ost

Servering
En god sallad

Gör gärna så här:
Spenaten. Tina den, fräs i lite olja tills all vätska har kokat in. Krydda med salt, svartpeppar och vitlök (pressad eller riven)

Sätt ugnen på 200 grader.

Chèvresåsen. Skär bort det mesta av den hårda kanten på getosten. Smula ner den i en bunke. Dela tomaterna i mindre bitar. Häll i crème fraiche och vatten, pressa eller riv ner vitlöken. Krydda med salt, peppar och örtkryddor. Mixa till en ganska jämnt sås.

Lasagnen. Olja en stor ugnsform. Häll i lite sås i botten. Varva sedan lasagneplattor, spenat och chèvresås. Avsluta med sås. Strö över den rivna osten.

Grädda till fin färg, ca 35 minuter.

Om man vill så behöver man inte fräsa spenaten, i alla fall om man följer receptet på Min lilla kokvrå. Men jag tror att man får ut mer smak av de gröna bladen om de kryddas och tillagas ovanpå spisen.

Men jag kan ju inte veta. Har ju bara ätit ”min” variant.