
I Ochsenbach bor människor fortfarande i de gamla korsvirkeshusen. Det äldsta huset längs Dorfstrasse, bygatan, är från 1550-talet, men det är bebott och fortfarande välskött.
Om man åker nordväst ut från Stuttgart i södra Tyskland kommer man snart till ett böljande landskap med mjuka kullar och korsvirkeshus i byarna. Det är bonnaland med stånkande traktorer och majsfält nere i dalarna. På kullarna är det vinodlingar i urgamla terrasser. Och det är kanske vinet som gör att vi är där – för det var vi under två veckor i juli.
En av byarna är Ochsenbach med några hundra bofasta, några vinbönder och en egen musikorkester som spelar umpa-bumpa-musik. På Dorfstrasse, bygatan, radar korsvirkeshusen upp sig, de flesta från 1500- och 1600-talen. I ett välhållet hus från 1550-talet bor fortfarande en familj. Ett 1600-talshus var byskola fram till 1972. Nu har det blivit bostäder istället.
Det är charmigt, läckert och pittoreskt. Faktiskt ett ganska okänt alternativ till Alsace eller Moseldalen.
I norra delen av byn träffar vi Georg Merkle på hans Weingut. Han är vinbonde med en relativt stort vingård, 11 hektar vinodling – eller vinberg som det heter när vinstockarna inte kan växa nere dalarna. Det är bara på sluttningarna och uppe på bergen som solen värmer tillräckligt mycket för att druvorna ska mogna.
Georg Merkle är en vänlig man som gärna berättar om livet som vinbonde i det här kuperade landskapet. Branterna innebär att mycket måste göras för hand. Skörden måste ske manuellt, maskiner klarar inte branterna. Men ibland kan man köra traktor och andra maskiner på vinbergen, men bara torra eftermiddagar. När det regnar eller när morgondaggen fortfarande ligger kvar på marken funkar inte bromsarna. Hjulen glider på det våta underlaget och man riskerar att störta rakt ned för branten med traktorn!
Gården har bara en anställd, annars är det Georg, hans fru och son som jobbar där. Men de förnyar produktonen på flera sätt. Ett är den jäst de använder. Genom ett samarbete med universitetsforskning, så kan de använda vildjäst, men ändå kontrollera jäsningen.
Det här gör att man kan köpa en flaska med Champagne-druvan Pinot Meunier som har jäst med naturlig jäst. Dessutom tar han bort skalen från den här blåa druvan och gör ett vitt Blanc de noir-vin.
Württemberg är till skillnad från större delen av Tyskland ett rödvinsland. 70 procent av produktionen ger rött vin, men vi tyckte att de vita var bättre. Ett undantag är Merkles Spätburgunder (Pinot Noir) Spätlese. Trots att det är sent skördade druvor, så är det ett torrt vin som nu har mognat i fem år.
Vi har några flaskor som ligger i en skrubb i källaren och väntar. Själv väntar jag bara på rätt tillfälle att få korka upp flaskorna.
På samma sätt är det med Riesling-vinerna som ligger och trängs i källarskrubben. När vi testade dem så var det nyansrika viner som liksom lovar att bli ännu bättre om ett år eller två.
Jag återkommer med en rapport om hur de smakar, men jag tror inte att jag kan hålla mig så länge som det skulle behövas… Det ligger bara en fem – sex flaskor därnere. Skulle vi ha flaskor kvar i flera år, så hade det nog behövs betydligt fler flaskor.
Nästa år får vi väl skaffa större bil. En lätt lastbil, kanske…

Georg Merkle bor så han kan se sina vinodlingar på andra sidan den lilla dalen. En del av vinbergen är terraserade, men de flesta sluttar brant ner mot dalens äppelodling.
….haha, det där med större bil är en allmän tanke för oss som bilar i Europa. Själv hade jag med mig över 60 flaskor hem efter vår tur till Piemonte och Veneto. Bilen var rejält tung på vägen hem. Kul att höra om området ni besökte – låter underbart härligt. Ska bli kul att läsa om vinerna också….och kanske har du ett å annat trevligt recept med dig hem också! 🙂 Trevlig fortsättning på sommaren!
Ett värre problem än bilens storlek var faktiskt AC:n. Den behagade lägga av och några av dagarna var det 33 – 34 grader varmt. Men vi upptäckte att det funkar att köra i tysk motorvägsfart med en liten springa öppet fönster.
Vad det gäller maten, så köpte jag en regional kokbok, som jag stavar mig igenom. Min tyska är inte så där lysande, men den funkar för att läsa recept.
/Roland
Det där låter som ett bra alternativ till Frankrike. Kanske. Visst vore Tyskland värt ett besök, bra mat, och goda viner finns det också nuförtiden.
Jag tyckte det var kul att upptäcka delar av det vinproducerande Tyskland. Tyvärr hann vi inte med Pfaltz och Deutsche Weinstrasse – något jag sett fram emot.
Men en dag i Alsace och en kväll i Strasbourg hann vi med. De gamla kvarteren i Petite France är verkligen fantastiska.
Tyvärr kändes den turen som en förrätt. Jag blev sugen på mer Alsace…
/Roland