En gång bjöd jag en mycket matintresserad kompis på den här fikonkompotten tillsammans med lite Appenzeller och Gruyère. Det var en nyårsafton efter en huvudrätt som jag inte kommer ihåg och innan en efterrätt jag inte heller kommer ihåg.

Men jag kommer ihåg min kompis. Hon liksom stillnade och så blev hon alldeles tyst medan hon åt. Efteråt sade hon ”Det här var det godaste jag någonsin ätit!”

Och det är väl ungefär så mycket beröm man kan få.